Det är inte längre en fråga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det är snarare frågan om när. Det har skett en utveckling inom diskursen för kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer förebygger och förbereder för dessa extraordinära händelser snarare än att reagera när krisen väl har inträffat. Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att undersöka svenska myndigheter och deras förmåga att vara proaktiva när det gäller krishantering, det vill säga arbeta redan före en kris. Baserad på Mitroffs ramverk för Crisis Leadership har myndigheterna analyserats genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Av de 70 myndigheter som kontaktades skickades 42 enkäter tillbaka, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 60 %. Resultaten från undersökningen visar att de svenska förvaltningsmyndigheterna inte uppfyller idealet för utveckla en proaktiv krishantering. De fyra faktorerna, kristyper, krismekanismer, krissystem och krisintressenter, är indikatorer för en proaktiv hållning. Dessa var inte representerade i de data som samlades in, utom den tredje faktorn som hade en proaktiv organisationskultur samt beredskapsaktiviteter, till exempel att ha en krisplan och en krisledningsgrupp. Slutsatsen är att svenska förvaltningsmyndigheter behöver utveckla en mer proaktiv inställning till sin krishantering rörande goda relationer med sina intressenter, med en krisportfölj som omfattar olika krisfamiljer, ta fram fler signaldetektorer och strategier för att förhindra krisen, till exempel företagens sociala ansvarsprogram (CSR-program). / There is no longer a question of whether an organization will suffer from a crisis; it is rather the question of when. It has been a shift in the discourse of the crisis communication area. Focus now lies in how to prevent and prepare for these extraordinary events instead of reacting when the crisis already has occured. This study aims to expand the crisis management area in a Swedish context by examining Swedish authorities and their capabilities to be proactive in the case of crisis management. Based of Mi- troffs framework for Crisis Leadership, the authorities capabilities have been analyzed through a quantitative and qualitative survey. From the 70 authorities that were contacted, 42 surveys were returned, resulting in an acceptable 60% response rate. The results from the survey show that the Swedish authorities do not fulfil the ideal for develop- ing a proactive crisis management. The four factors, crisis types, crisis mechanisms, crisis system and crisis stakeholder, are indicators for a proactive stance. These were not represented in the data that was gathered, except the third factor which were having a proactive organizational culture along with preparedness activities such as having a crisis plan and a crisis leadership team. The conclusion is that Swedish authorities needs to develop a more proactive approach to their crisis management regarding good relationships with their stakeholders, having a crisis portfolio that covers different crisis families, implement more signal detectors and strategies to prevent cri- sis, for example corporate social responsibilities program.