Bakgrund: Språkbarriärer är en försvårande omständighet för sjuksköterskor. Ettbegränsat informationsflöde har en stor inverkan på patientsäkerheten ochomvårdnadsprocessen. Tolkanvändning är en strategi för att få bukt medspråkbarriärer. Det används både professionella tolkar och ad hoc-tolkar.Efterfrågan på tolktjänster i Sverige är hög och kommer troligtvis öka i framtiden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelser ocherfarenheter av att arbeta genom tolk inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie har genomförts med elva studier av kvalitativ ansats.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fem teman: “Tillgänglighet”,“Kvalitet i översättningen”, “Emotionellt engagemang och involvering”,“Patientens förtroende för tolken” samt “Ekonomiska och organisatoriskaaspekter”.Konklusion: Sjuksköterskan använder ofta ad hoc-tolkar eller ingen tolk trots attde är medvetna om de negativa konsekvenser som detta medför. Det beror till stordel på bristfällig tillgänglighet till professionella tolkar och ekonomiska faktorer. / Background: Language barriers are a problematic circumstance for nurses. Alimited flow of information has a big impact on patient safety and the nursingprocess. The use of interpreters is a strategy to overcome language barriers. Bothprofessional interpreters and ad hoc interpreters are used. The demand forinterpreter services in Sweden is high and will likely increase in the future.Aim: The aim of the literature review is to illuminate nurses’ experiences ofworking through an interpreter in health care.Method: A literature review was undertaken with eleven qualitative studies. Thestudies have been reviewed, analysed and compiled.Findings: The analysis of the articles resulted in five themes: “Availability”,“Quality in the interpretation”, “Emotional commitment and involvement”, “Thepatients confidence in the interpreter” and “Economic and organizationalaspects”.Conclusion: Nurses often use ad hoc interpreters or no interpreter even thoughthey are aware of the negative consequences. The main reasons are lackingavailability of professional interpreters and economic factors.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten. Det framkom även att endast en sjuksköterska kände till Region Skånes riktlinjer för språktolkservice och att informationen som finns att tillgå på avdelningarna, om hur professionell tolk ska användas, är bristfällig. Det finns inget enhetligt tillvägagångssätt, vare sig inom kliniken eller på de enskilda avdelningarna, vad gäller att ta hjälp av språktolkservice. Kunskapen omkring problemområdet behöver ökas och Region Skånes riktlinjer för språk-tolkservice aktualiseras. / The aim of this qualitative study was to gain further knowledge about how nurses use professional interpreter as a tool in nursing for patients who are not able to speak the Swedish language and how communication can be enabled when professional interpreters is not used. Leiningers Culture Care Theory was used as theoretical frames of reference in the study. Data collection was made through nine interviews with nurses from three different wards at the same clinic. The result showed that nurses used professional interpreter in limited extent and instead nurses frequently used family members and multi-lingual health professionals to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language. Only a few nurses in this study were aware of that interpretation can be provided through telephone and according to the nurses the disadvantages overweigh the advantages with the service. The result also shows that only one nurse was aware of the regional guidelines of how to use professional interpreter and that information at the wards, about how to use a professional interpreter, are poorly provided. There is no uniform way, neither at the clinic nor at the wards, with regard to enlist the help of professional interpreters. Knowledge about how to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language needs to be increased and the regional guidelines updated.