Syfte: Syftet med denna studien var att undersöka om rumsbelysningen hade någon betydelse för resultatet av den binokulära subjektiva refraktionen. Metod: I den här studien deltog 30 personer med en medelålder på 22±2 år. En binokulär subjektiv refraktion genomfördes i tre olika belysningsnivåer, ljust (350 lux), dimmat (90 lux) och mörkt (2,5 lux). Den sfäriska ekvivalenten jämfördes sedan mellan de olika belysningarna. Syntavlan var en datoriserad skärm med samma luminans vid alla mätningar. Resultat: Studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad (p>0,05) på den sfäriska ekvivalenten mellan ljus och dimmad, ljus och mörk eller mellan dimmad och mörk belysning. Pupillstorleken gav en statistiskt signifikant skillnad mellan de tre olika belysningarna (p<0,01) där den mörka belysningen gav störst pupiller och den ljusa belysningen gav minst pupillstorlek. Synskärpan gav en statistisk signifikant skillnad (p>0,05) på vänster öga mellan ljus och mörk och mellan ljus och dimmad men ingen skillnad mellan dimmad och mörk belysning (p<0,05). Skillnaden var inte kliniskt signifikant. Höger öga gav ingen statistiskt signifikant skillnad av synskärpan mellan belysningarna (p>0,05). Slutsats: Resultatet av refraktionen är oberoende av rumsbelysningen om syntavlan som används har samma luminans genom alla mätningar.

Syfte: Arbetet syftar till att jämföra de två mätmetoderna mätsticka och Colvard-pupillometer för mätning av pupillens storlek. Syftet med denna jämförelse är att undersöka om den digitala Colvard-pupillometern ger ett mer noggrant resultat än den konventionella mätstickan. Den frågeställning som ligger till grund för arbetet är: Ger mätmetoderna olika resultat? Arbetet syftar även till att undersöka förhållandet mellan pupillstorlek och irisfärg. Finns det ett samband mellan pupillstorlek och irisfärg?   Metod: Mätningarna utfördes på 215 personer i Guatemala och Sverige. Mätningarna i Guatemala genomfördes under en resa med Optiker utan gränser. Endast höger öga mättes. Deltagarna ombads att fixera blicken på ett objekt på minst sex meters avstånd. Pupilldiametern mättes sedan horisontellt, först med en mätsticka med halvcirklar, sedan med Colvard-pupillometer med 0,5 mm noggrannhet. Ljusförhållandet mättes med en ljusmätare och deltagarna delades upp i två ljusnivåer där 0-600 lux blev ljusnivå 1 och 600-1200 lux blev ljusnivå 2. Ljusnivå 1 motsvarar en dämpad belysning medan ljusnivå 2 motsvarar stark belysning. Irisfärg graderas utifrån en graderingskala med 24 fotografier av olika pigmenterade iris.   Resultat: För den totala populationen, Guatemala och Sverige, är bias 0,030 mm och Coefficient of Agreement 1,05 mm. I ett Bland-Altman test visades liknande resultat för de båda ljusnivåerna i både Guatemala och Sverige. Det finns en statistiskt signifikant skillnad (p<0,001) mellan pupillstorleken för ögon med mörk irisfärg och ögon med ljus irisfärg i den lägre ljusnivån. Pupillstorleken minskar med stigande ålder, r = -0,46.   Slutsats: Studien visar att det inte finns någon betydande skillnad mellan att mäta pupillstorleken med Colvard-pupillometer eller med mätsticka. Båda metoderna ger likvärdiga resultat. Studien visar en statistiskt signifikant skillnad mellan ögon med ljus irisfärg och ögon med mörk irisfärg i en ljusnivå som motsvarar normal till något dämpad rumsbelysning, där ögon med ljus irisfärg har större pupillstorlek.