InledningI den senaste PISA-studien 2012 framkom det att elevers läsförståelse i Sverige kontinuerligtsjunkit sedan den första studien 2000. Studien handlar om läsprocesser och undersöker hurelever använder sig av lässtrategier (Skolverket 2012, ss. 3, 4, 106-107). I Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 223) framgår detatt elever ska få chans att utveckla en kommunikativ förmåga där de lär sig olika lässtrategierför att förstå och tolka texter. Enligt forskning är textsamtal ett sätt att arbeta med läsföståelsegenom att använda sig av olika strategier.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på hur några lärare ser på textsamtal i derasundervisning.• Vilka möjligheter för textsamtal med sig?• Vilka svårigheter för textsamtal med sig?• Vad gör lärarna för att stötta eleverna i textsamtalet?MetodDenna studie genomfördes med ostrukturerade intervjuer som metodval. Sammanlagtintervjuades sex stycken lärare som är verksamma i årskurs F-3.ResultatI resultatet framgår det vilka faktorer som lärarna finner som möjligheter och svårigheter medtextsamtal, hur ett bra respektive dåligt textsamtal kan se ut samt hur de stöttar eleverna. Enmöjlighet framför allt är att eleverna kan lära av varandra samt att de får lära sig olikastrategier. Möjligheter är också att textsamtalen kan vara ämnesöverskridande och behandlarolika texttyper. Svårigheter som framkommer är att texter kan överanalyseras samt attanvändning av figurer för strategier kan överdrivas. En annan svårighet är att inkludera allasamt att vara tillräckligt förberedd. Vissa strategier som används inom textsamtal ses ävensom en svårighet. Ytterligare en svårighet är tiden. Eleverna stöttas genom modellering av destrategier som används för att utveckla läsförståelsen. De stöttas även genom olikagrupperingar där exempelvis svaga läsare hamnar med goda läsare.

Syftet med studien är att undersöka hur sex mellanstadielärares undervisningssätt och metoder har påverkats och förändrats av innehållet från det uppmärksammade och delvis kritiserade projektet En läsande klass. Ett antal utvalda lärare intervjuades och deras svar undersöktes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjusvaren analyserades utifrån befintlig teori angående läsförståelse och läsförståelsestrategier. Resultatet av studien visar att lärarna hade en positiv syn på projektet och att de i varierande utsträckning har applicerat innehållet på undervisningen. Sammantaget upplevde lärarna att projektets innehåll kompletterade och förbättrade deras undervisning med kunskaper som de inte fått med sig från sin lärarutbildning. De intervjuade lärarna visade på förmågan att anpassa materialet till sin egen yrkesutövning och elevgrupp. Kritiken mot projektet upplevdes därmed till viss del missriktad.