<p>Sustainability and reciprocity are critical and persistent obstacles in community-engaged projects. While deeply theorized at a local level, they are rarely compared in large-scale analysis—leaving sustainability and reciprocity as assumed staple points in community literacy work but difficult in transfer since written accounts are contextually and culturally specific to a local community.  Methodology becomes an essential component to how researchers negotiate knowledge practices, the intent of their research, and their relational stake in the community contexts they work within. </p> <p><br></p> <p>In order to understand how researchers name and frame methodologies in community literacy work, I synthesize fifteen years of scholarship in <em>Community Literacy Journal</em> (<em>CLJ</em>), accounting for 128 published pieces by employing qualitative meta analysis. Three questions are central to this dissertation: 1) What methodologies allow for sustainable and reciprocal work in the varied contextual circumstances of community literacy projects? 2) What might these methodological lessons mean for the larger field of Writing Studies and in turn, for writing centers? 3) How do scholars challenge academic boundaries and grand narratives so our methodological decisions in community literacy projects are grounded in cultural humility?</p> <p><br></p> <p>As most <em>CLJ</em> publications describe small-scale projects and case studies, I uncover methodological grand narratives, or lore, that become easily unseen without persistent large-scale comparisons. On the surface, grand narratives are useful for general conception. In practice, grand narratives overgeneralize the methodologies needed for working with location-specific and culturally-unique community members. What works in the wealthy suburbs of Chicago’s Northside functions differently in the South Side of the city, but the grand narratives found in accessible scholarship blur those borders.</p> <p><br></p> <p>Through analysis, I discovered surround three dominant dilemmas that <em>CLJ</em> researchers face: 1) positionality—who we are as academics within non-academic communities; 2) approach—how academics work with communities outside of academia; and 3) representation—what academics do with that work and who takes credit. </p>

This paper carry out a qualitative meta-analysis of 112 “proposals for action” identified in 30 of the approximately 630 accident investigations that are published on the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) website. Accident investigations have been carried out at the discretion of each municipality and then sent to the MSB, which in turn, after a secrecy review and an ethical review, publishes most of the investigations on the web page Kommunala olycksundersökningar. The accident investigations are split into a number of different categories by type of event and the categories analysed in this paper are “Automatic alarm - not fire” and “Fire - not in building”.The process of learning from accidents can be illustrated using the CHAIN model (Reporting - selection - Investigation - spread - implementation). This model attempts to show how the process of learning from accidents step by step and point out that every step must be followed and implemented for a lesson to be learned - from event to implemented lesson learned. Previous studies however have found that the steps in the CHAIN model are not followed from the beginning to the end in terms of learning from municipal accident investigations. A first problem is that some proposals listed can be unclearly formulated in terms of who is supposed to carry out the proposal, but above all, there are weaknesses in distribution and thus also the implementation of the proposals.Aim and method This paper seeks to compile, analyse and present the proposals for action contained in the selected accident investigations. The method used is a qualitative meta-analysis understood here as an "analysis of analyses" performed with the qualitative method content analysis, which may also contain quantitative elements.Findings Almost all of the proposals set out are alone in its kind. There is just two proposals contained more than once. Proposals for measures can be further divided into categories by thought, or stated, receivers and for similarities between the proposals. More than half of all proposals are targeted to Rescue services own work, either regarding the intervention itself, organizational or other planning or collaboration with other agencies or stakeholders. One group is aimed towards the operator and propose improvements in various parts of their systematic fire prevention (SBA). Two smaller groups of proposals suggests improvements for handling errors and to do changes in the products and that this information should be communicated to operators/retailers or producer. Some proposals do not fall within any of the other categories.It noted that, in principle, all suggestions are workable and implementable and that these proposals can be generalized beyond its original context into a larger one. And that this kind of qualitative meta-analysis can be a part of the CHAIN model's implementation. / I denna uppsats görs en kvalitativ metaanalys av 112 förslag på åtgärder vilka anges i 30 av de runt 630 kommunala olycksundersökningar som finns publicerade på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) hemsida. Olycksundersökningarna har genomförts efter beslut i respektive kommun och därefter skickats in till MSB, vilka i sin tur, efter en sekretessprövning och en etisk prövning, publicerar de flesta på webbsidan Kommunala olycksundersökningar. Olycksundersökningarna delas upp på ett antal olika kategorier efter typ av händelse och de kategorier vilka analyseras i denna uppsats är Automatlarm – ej brand samt Brand – ej i byggnad.Processen att lära från olyckor kan åskådliggöras med hjälp av CHAIN-modellen (rapportering – urval – utredning – spridning – genomförande). Denna modell vill visa på hur processen med lärandet från olyckor går till steg för steg samt poängtera att varje steg måste följas och genomföras för att ett lärande ska komma i mål – från händelse till implementerad lärdom. Tidigare studier har dock funnit att CHAIN-modellens steg inte följs från början till slut vad gäller lärandet från kommunala olycksundersökningar. Ett första problem är att vissa förslag som anges kan vara otydligt formulerade vad gäller vem som ska genomföra förslaget, men framförallt finns det brister i spridningen och således också genomförandet av förslagen.Syfte och metod Denna uppsats syfte är att sammanställa, analysera och presentera de förslag på åtgärder som återfinns i de utvalda olycksundersökningarna, samt att värdera dessa utifrån generaliserbarhet. Metoden som använts är en kvalitativ metaanalys med vilket här avses en ”analys av analyser” utförd med den kvalitativa metoden innehållsanalys, vilken också kan innehålla kvantitativa inslag.Resultat Nästan alla de förslag på åtgärder som anges i olycksundersökningarna är ensamma i sitt slag, det är bara 2 förslag som återfinns mer än en gång. Detta beror troligen på att en utökad olycksundersökning görs först om utredningen bedöms kunna tillföra ny information. Förslagen på åtgärder kan vidare delas in i kategorier efter tänkt, eller angiven, mottagare samt efter likheter mellan förslagen. Men än hälften av alla förslag är riktade mot Räddningstjänstens eget arbete, antingen gällande själva insatsen, organisatoriskt eller annat planeringsarbete eller gällande samverkan med andra myndigheter eller aktörer. En grupp förslag riktar sig mot verksamhetsutövaren och föreslår förbättringar i olika delar av dessas Systematiska brandskyddsarbete. Två mindre grupper förslag ger förslag på förbättringar efter handhavandefel respektive på förändringar av produkter samt att denna information ska delges verksamhetsutövare/återförsäljare eller producent. Några förslag faller inte inom någon utav de övriga kategorierna.Konstateras görs också att i princip alla förslag är konkreta och genomförbara samt att dessa förslag kan generaliseras utanför sitt ursprungliga sammanhang till en större kontext. Samt att denna typ av kvalitativ metaanalys kan vara ett led i CHAIN-modellens genomförande.