Barns rätt till personlig assistans uppmärksammades under våren 2017 genom att det i media rapporterades om att personlig assistans enligt LSS, och assistansersättning enligt 51 kap. SFB, till barn med svåra funktionshinder nekats eller dragits in. Försäkringskassan hänvisar till att barnets behov tillgodoses av det normala föräldraansvar som alla föräldrar har. Den rättsliga regleringen kring normalt föräldraansvar präglas emellertid av ett omfattande tolkningsutrymme. Syftet med uppsatsen är inte att fastställa innebörden av normalt föräldraansvar, eftersom en enhetlig och koherent rätt har förlorat sin betydelse inom det socialrättsliga området. Syftet med uppsatsen är istället att problematisera innebörden av normalt föräldraansvar utifrån rättsteoretiska perspektiv samt problematisera begreppets innebörd i en historisk kontext. Avsikten med problematiseringarna är att bidra till en förståelse kring innebörden av normalt föräldraansvar vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans. I uppsatsen används en modifierad rättsdogmatisk metod. (Rätts-)källorna tolkas och systematiseras för att förstå innebörden av normalt föräldraansvar. Materialurvalet omfattar emellertid även sådant material som inte tillåts inom ramen för traditionell rättsdogmatisk metod, bland annat myndighetsmaterial, underrättsavgöranden samt litteratur som inte utgör doktrin. Det första rättsteoretiska perspektiv som används för att problematisera innebörden av normalt föräldraansvar är monocentrisk teoribildning, det vill säga den teori som präglar rättsdogmatiken – idéen om en enhetlig, komplett och motsägelsefri rätt. Sedan används teorierna om rättslig pluralism och rättslig polycentri. Det är därigenom möjligt att undersöka om, och i sådana fall på vilket sätt, Försäkringskassans uppfattning av normalt föräldraansvar skiljer sig från den uppfattning som råder hos lagstiftaren och HFD. Den slutsats som kan dras är att Försäkringskassan i vissa fall har en annan uppfattning om det normala föräldraansvaret än vad HFD har. För att förstå diskrepansen i de rättstillämpande organens uppfattning om normalt föräldra-ansvar används teorin om rättslig polyvalens, vilken innebär att rätten är full av olika värden. Den rättsliga värdegrunden är inte enhetlig. Den socialrättsliga regleringen kring normalt föräldraansvar är präglad av en hög grad av polyvalens, vilket gör det möjligt för Försäkrings-kassan och domstolarna att bedöma det normala föräldraansvaret utifrån olika värdegrunder. Utvecklingen från rättsstat över välfärdsstat till en så kallad postvälfärdsstat, samt begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft, används som teoretiska förklaringsmodeller för att beskriva den historiska utvecklingen i samhället. Det normala föräldraansvaret blir mer omfattande när ekonomisk tillväxt får större betydelse i samhället, samt när betydelsen av samhälleligt gemensamt och solidariskt ansvarstagande minskar. Det innebär att den samhälleliga utvecklingen påverkar den rättsliga förståelsen av normalt föräldraansvar. En samhällelig polyvalensteori introduceras för att betona att samhället, liksom rätten, är full av olika värden. Dessa olika värden påverkar den rättsliga regleringen och tillämpningen av normalt föräldraansvar i LSS och 51 kap. SFB. Det är inte möjligt att bidra till någon enhetlig förståelse av innebörden av normalt föräldraansvar, utan förståelsen påverkas av såväl rättsliga som samhälleliga utvecklingslinjer. Gällande rätt kan inte längre förstås som något som kan fastställas objektivt en gång för alla. Innebörden av normalt föräldraansvar kommer alltid att variera beroende på i vilken (historisk) kontext begreppet tolkas, tillämpas och förstås. / In spring of 2017 attention was paid to children’s right to personal assistance or financial assistance allowance, according to the Swedish legislation protecting the rights of disabled persons by the Law on Support and Service, LSS. In Swedish media it was reported that personal assistance to children with severe disabilities was denied or withdrawn. The Swedish Social Insurance Agency refers to the normal parental responsibility that all parents have, and that the child´s needs can be met by this normal parental responsibility. There is an extensive scope for interpretation in relation to normal parental responsibility. The aim of this essay is not to determine the meaning of normal parental responsibility, since a uniform and coherent view of the law has lost its importance in the legislation of social rights. Instead, the aim is to problematize the meaning of normal parental responsibility from a legal theory perspective, and to problematize the meaning of the concept from a historical view. The purpose of these problematizations is to contribute to an understanding of the normal parental responsibility in the assessment of children's right to personal assistance. In the essay a modified legal method is used. To understand the meaning of normal parental responsibility the sources of law is interpreted and systematized. But, the material that is used is not only sources of law, but also such material as rulings from lower courts, literature that is not doctrine and material from Swedish authorities. At first, the meaning of normal parental responsibility is problematized from a monocentric view of the legislation. The idea of a unified, coherent and contradictory right is of great importance in this perspective. Thereafter, theories of legal pluralism are used to examine if and, in such cases, in what way the Swedish Social Insurance Agency has an opinion about normal parental responsibility that differs from the opinion of the Swedish legislator and the Supreme Administrative Court. The conclusion is that The Swedish Social Insurance Agency in some cases has a different view of normal parental responsibility than the Supreme Administrative Court. The theory of legal polyvalence is used to understand why there is a difference in how normal parental responsibility is interpreted by institutions that apply the law. The theory of legal polyvalence implies that the legal system is embedded in different values. The social legislation is characterized by a high extent of legal polyvalence. The high extent of legal polyvalence makes it possible for the Swedish Social Insurance Agency and the Supreme Administrative Court to assess the meaning of normal parental responsibility in different ways. The development from the state governed by law over the welfare state to the post-welfare state, and the dichotomies Gemeinschaft and Gesellschaft, are used as theoretical models to explain the historical development in society. The extent of normal parental responsibility increases when economic growth is gaining importance, and when the importance of socially shared and solidary responsibility decreases. The social development affects the legal understanding of normal parental responsibility. A theory of social polyvalence is introduced to emphasize that society, as well as the law, is embedded in different values. These different values affect the legal regulation and application of LSS. It is not possible to contribute to a uniform understanding of normal parental responsibility. The understanding is influenced by both the legal and the social development. The law can no longer be understood as something that can be determined objectively once and for all. The meaning of normal parental responsibility will always vary depending on in which historical context the concept is interpreted, applied and understood.

With Legal pluralism, a state has more than one legal system in which rights can be attributed to citizens through private or religious actors. Lebanon has established religious family law through the constitutional charter, in which personal status is delegated to the country’s different confessions to govern. Citizens of different confessions are thus assigned different rights which particularly tends to affect the rights of women.  In this study, the impacts of Lebanon's legal pluralism on the legal status of women is being examined to give an understanding of how the legal system from a gender perspective, and to examine how the outcome affects women’s everyday life by the coexistence of religious and civil courts. The study also examines how Lebanon, with its current constitution, can fulfill the international law obligations stemming follow from the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW). Through legal methods and semi-structured interviews made with civil society, legal and academic persons in Beirut - the current laws in Lebanon were analyzed based on the concepts of gender, male dominance, and private and public sphere to visualize the relationship of gender and its significance in the Lebanese legal system. The results of the study show that legal pluralism in Lebanon can be understood in relation to how the complex history of the country has influenced the formation of the judicial system in which a male norm is dominating. The rights of women have been thrust to the private sphere and a masculine norm permeates the Constitution, family law and civil laws, which creates gender segregation in society. Thus, gender affects the legal status of women and the impacts of legal pluralism affect their daily lives negatively as their legal status is subordinate to men regarding marriage and its dissolution, custody of children, and nationality.                       Regarding the Conventional right, the study shows that the current constitution allows for space to fulfill CEDAW. Thus, the protection of the Convention is not being fully implemented in neither the personal status related laws or civil laws. However, Lebanon has reservations towards key articles of the Convention which result in that the full potential of the Convention is not maintained. / Rättslig pluralism innebär att en stat har fler än ett rättssystem och att rättigheter tillämpas av statliga och privata aktörer. Libanon har genom konstitutionen etablerat religiös familjerätt som innebär att medborgare tillskrivs olika rättigheter efter trosbekännelse vilket särskilt påverkar kvinnor rättsliga ställning. I denna studie undersöks hur rättslig pluralism kan förstås ur ett genusrättsvetenskapligt perspektiv samt hur det påverkar kvinnors rättsliga ställning i Libanon. Studien undersöker även hur Libanon, med den nuvarande konstitutionen, kan uppfylla de internationella förpliktelser som följer av konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW). Genom rättsdogmatisk metod, genusrättsvetenskap samt semi-strukturerade intervjuer med civilsamhället, akademiker samt rättstillämpare i Beirut, har gällande rätt i Libanon analyseras utifrån begreppen genus, manlig dominans och privat och offentlig sfär för att visualisera förhållandet mellan kön och dess betydelse i det libanesiska rättssystemet. Resultaten visar att rättslig pluralism i Libanon kan förstås i förhållande till landets komplexa historia som har påverkat bildandet av det rättsliga systemet där en manlig norm präglar konstitutionen, familjerätten och civilrättsliga lagar vilket skapar könssegregering i samhället. Utfallet påvisar att det råder motsättningar mellan konstitutionella rättigheter vilket påverkar att kvinnors rättsliga ställning främst behandlas inom den privata sfären och blir undantaget som rättighetsinnehavare. I det dagliga samhället underordnas kvinnors rättsliga ställning avseende äktenskapet och dess upplösning, vårdnad av barn och nationalitet, i förhållande till den rättsliga ställning som män innehar. Avseende folkrättsliga förpliktelser visar studien att den nuvarande konstitutionen ger utrymme att uppfylla CEDAW. Dock följer av gällande rätt och Libanons reservationer mot centrala artiklar i konventionen hinder vilka innebär att konventionen inte upprätthålls.