Yes / Building roofs represents a critical pathway for sediment mixing with rainwater. This study aims to explore the correlation between roof-top deposited sediment matter in the different areas of the Ikorodu Local Government Area in Lagos, Nigeria. The deposition rate on the roof was studied for 34 weeks in total (i.e., 17 weekly analyses in the rainy season and 17 weekly analyses in the dry season). The total deposition was collected by a 10 inch funnel and directed into a 5 L container, which was partially filled with sterilised water. The roof-top deposition in four different areas was inspected and analysed. The four areas were selected based on the levels of sanitation and vege-tation. The experimental results showed that the enumerated total depositions in different areas were higher in the dry season than the rainy season, with the highest deposition occurring in the Harmattan period. The data obtained from this study have evidenced that the contamination from roof-harvested rainwater can mainly be attributed to atmospheric deposition. Another key factor was the hygiene and sanitation of the harvesting areas, including the gutter, pipes and proximity to animal faeces.

Thesis (MEng)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: The focus of the study is to theoretically assess tank-water demand and employ methods to establish the actual tank-water demand at selected houses in a case study area. This study also examines the influence of domestic rainwater harvesting systems when used in combination with a municipal water distribution system. The case study comprises of 410 low cost housing units in the Western Cape. The system demand patterns of low cost housing units are uncharacteristic, when compared with suburban system demand patterns, and cannot be defined by traditional models. Similarly, the use of rainwater harvesting systems in these areas follows an unconventional routine that is yet to be defined. A stochastic end-use model for water demand is developed which produces temporal profiles for water supplied from both sources, namely the water distribution system and the rainwater harvesting system. The model approximates a daily system and tank-water demand pattern for a single domestic household, using @RISK software. The demand estimation methodology is clarified through application on a particular case study site where harvested rainwater is frequently utilized. Estimates of the parameter values are based on consumer surveys and previous studies on the case study area, where the household size was defined in the form of a probability distribution. The results confirm the atypical system demand patterns in low cost housing units units. Although two clear peaks exist in the morning and in the evening, a relatively constant average flow is present throughout the day. A sensitivity analysis of all the model parameters verified that the household size has the most substantial influence on the tank-water demand pattern. The system and tank-water demand patterns were compared to published average daily water demand guidelines, which confirmed that increased water savings could be achieved when the rainwater source is accessible inside the household with minimal effort. The stochastic demand profiles derived as part of this research agree with the metered system demand in the same area. The results of this study could be incorporated into the future development of national standards. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die fokus van die studie is om die tenkwater-aanvraag teoreties te ontleed en metodes in werking te stel om die werklike tenkwater-aanvraag vas te stel by geselekteerde huise in ‘n gevallestudie area. Hierdie studie ondersoek ook die invloed van plaaslike reënwater-herwinningstelsels wanneer dit gebruik word in kombinasie met ‘n munisipale waterverspreidingstelsel. Die gevallestudie bestaan uit 410 laekoste behuisingseenhede in die Wes-Kaap. Die stelsel-aanvraagpatrone van laekoste behuisingseenhede is verskillend wanneer dit met voorstedelike stelsel-aanvraagpatrone vergelyk word en kan nie gedefinieer word deur tradisionele modelle nie. Soortgelyk volg die gebruik van reënwater-herwinningstelsels in hierdie areas ‘n onkonvensionele roetine. ‘n Stogastiese eindgebruikmodel vir water-aanvraag is ontwikkel, wat tydelike profiele genereer vir water wat van beide bronne verskaf word, naamlik die waterverspreidingstelsel en die reënwater-herwinningstelsel. Die model bepaal by benadering ‘n daaglikse stelsel- en tenkwater-aanvraagpatroon vir ‘n enkele plaaslike huishouding, deur @RISK sagteware. Die aanvraag-beramingstegnieke word verduidelik deur toepassing op ‘n spesifieke gevallestudie, waar herwinde reënwater gereeld gebruik word. Die parameter waardeberamings is gebaseer op verbruikers-opnames en vorige studies oor die gevallestudie-gebied, waar die grootte van die huishoudings bepaal was in die vorm van 'n waarskynlikheidsverspreiding. Die resultate bevestig die atipiese stesel aanvraagpatrone in laekoste behuisingseenhede eenhede. Alhoewel twee duidelike pieke in die oggend en die aand voorkom, is ‘n relatiewe konstante vloei dwarsdeur die dag teenwoordig. ‘n Sensitiwiteitsanalise van al die modelparameters bevestig dat die grootte van die huishouding die grootste beduidende invloed op tenkwater- aanvraagpatrone het. Die stelsel- en tenkwater-aanvraagpatrone was vergelyk met gepubliseerde gemiddelde daaglikse water-aanvraag riglyne wat bevestig dat meer waterbesparings bereik kan word waar die reënwaterbron binne die huishouding beskikbaar is met minimale moeite. Die stogastiese aanvraagprofiele, wat as deel van hierdie navorsing afgelei was, stem saam met die gemeterde stelsel-aanvraagpatroon van dieselfde area. Die resultate van hierdie studie kan in die toekomstige ontwikkeling van nasionale standaarde opgeneem word.

Att samla in regnvatten för att använda till olika syften har under de senaste åren blivit allt vanligare i flera länder. Denna metod är fördelaktig ur flera miljömässiga och samhällsekonomiska aspekter då den bidrar till minskad dricksvattenförbrukning och förbättrad dagvattenhantering. I Sverige är tekniken relativt obeprövad men flera stora byggnader där det ska implementeras är nu under byggnation. En av dessa är Celsiushuset i Uppsala där regnvatten ska samlas in på taket för att användas till toalettspolning. I dagsläget finns bristfällig kunskap om sådana system inom sektorn för samhällsbyggnad. Syftet med examensarbetet var dels att undersöka effektiviteten (andelen av toalettspolningen som sker med regnvatten) hos Celsiushusets system och utifrån det föreslå en lämplig magasinstorlek, och dels att rekommendera vattenreningsmetoder för att inte mikrobiell tillväxt eller algtillväxt ska uppstå eller att regnvattnet ska bli missfärgat eller orsaka luktproblematik.  Effektiviteten undersöktes, tillsammans med relaterade parametrar såsom nederbörd, avrinning och insamlad nederbördsmängd, genom att utföra dagliga simuleringar för tre olika femårsperioder. Tidsperioderna motsvarade en nederbördsfattig period, en genomsnittsperiod och en nederbördsrik period mellan åren 1961-2017 och simuleringarna utgick från dygnsvärden för nederbörd och temperatur. Även förenklade kostnadsberäkningar utfördes för att undersöka kostnadens variation med varierande magasinstorlek. Reningsmetoderna rekommenderades utifrån en litteraturstudie samt beräkningar av takavrinningens föroreningsbelastning som utfördes med StormTac. För den planerade magasinstorleken på 50 m3 är systemets effektivitet störst under sommaren och hösten (60-100 % ett genomsnittsår) och lägst under årets första månader (30-40 % ett genomsnittsår). Den sammantagna effektiviteten för den planerade storleken är för den nederbördsfattiga perioden 40 %, för genomsnittsperioden 51 % och för den nederbördsrika perioden 56 %. En magasinstorlek på mellan 50 m3 och 75 m3 är lämplig för att uppnå relativt hög genomsnittlig effektivitet och årlig insamlad nederbördsmängd, utan att medföra alltför höga kostnader. Magasinet bör inte vara mindre än 50 m3 och en volym närmare 75 m3 vore fördelaktigt för den insamlade nederbördsmängden. Reningsmetoderna som rekommenderas för systemet är takbrunnar med kupolsil, avskiljning av det första flödet, sedimentering i sandfångsbrunnar och i magasinet samt ett snabbt sandfilter och UV-behandling. / In recent years, there has been an increased usage of rainwater harvesting globally. The technology reduces drinking water consumption and improves stormwater management. In Sweden, the implementation of rainwater harvesting is still at an early stage but several systems are now under construction. One of them is in Celsiushuset in Uppsala where rainwater will be used for toilet flushing. One aim of the project was to calculate the efficiency (the ratio between the volume of used rainwater and the water demand for toilet flushing) of the system. Based on the efficiency and economic calculations, an appropiate storage tank size was to be identified. An additional aim was to recommend water treatment methods that would prevent color or odour in water in the toilets and also prevent microbe and algae growth. The efficiency, along with other parameters, was examined with simulations for three periods between 1961-2017 with different precipitation amounts. Also, a simplified calculation of the systems' costs depending on tank size was carried out. The recommendation of treatment methods was made based on a literature review combined with a calculation of the roof runoff quality, which was performed in StormTac. For a tank size of 50 m3, the highest efficiency of the system is obtained during summer and autumn and varies between 60 % and 100 %. The mean efficiency for the different periods has a higher value with increased precipitation amount and the efficiency is 40 %, 51 % and 56 %, respectively. An appropiate size of the rainwater storage tank would be between 50 m3 and 75 m3. The recommended treatment methods include strainers on the roof, a first flush diverter, sedimentation, a rapid sand filter and UV treatment.