Efter revisionspliktens slopande år 2010 har fler förenklingar för småföretag blivit föreslagna angående revision och redovisning. En av dessa är slopandet av de jävsbestämmelser som är relaterade till revision för småföretag, nämligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byråjävet. Förslaget avsåg att förenkla för småföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyråers så kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jävsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle äventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjävsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sådan förändring.  De teorier som används som grund för denna kvalitativa studie är Principal-agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier. Dessa teorier ger oss som forskare en god kunskapsgrund samtidigt som dessa används som underlag för intervjumanualerna och för den senare analysen av empirin. I syfte att studera vårt ämne samt försöka besvara våra problemformuleringar och syfte har vi genomfört djupintervjuer med ett målstyrt urval. Dessa intervjuer genomfördes utifrån ett semistrukturerat tillvägagångsätt i syfte att uppnå en mer konversationsliknande intervju samt att låta respondenterna utveckla sina egna åsikter. Dessa respondenter utgjordes av en egen företagare, en revisor, en redovisningskonsult, en banktjänsteman samt två forskare. Vi valde att intervjua personer från olika yrken i syfte att få olika infallsvinklar på denna fråga och på det sättet få en bättre uppfattning och kunskap om ämnet. Utifrån den empiri som vi insamlat kan vi med hjälp av vår teoretiska referensram analysera denna subjektivt. Utifrån de utförda intervjuerna samt teori kan vi dra slutsatsen att denna regeländring skulle innebära positiva, negativa samt oförändrade aspekter. De övervägande positiva aspekterna utgörs av ökad effektivitet internt för revisionsbyråer, praktisk förenkling för småföretag, ökade affärsmöjligheter för revisionsbyråer samt effektivare rådgivning för småföretag. De negativa aspekterna utgörs av att revisionens kvalitetsstämpel för småföretag försvinner, minskade affärsmöjligheter för redovisningskonsultbyråer, sämre skatteunderlag för skattemyndigheten och att revisionsbyråerna tappar en del av sin professionalitet. Eftersom redovisningsjävet enbart berör små företag vars nytta med revision främst är intern istället för extern anses de negativa aspekterna vara av mindre vikt än de positiva. Således är slutsatsen att slopandet av redovisningsjävsreglerna överlag skulle vara positivt.