Ett sedan länge betraktat problem inom politisk ekonomi är om, och i så fall i vilken utsträckning, politiska partier påverkar ekonomiska policyutfall. Syftet med studien är att undersöka om det rådande politiska majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige har en effekt på kostnaderna för och kvaliteten inom en verksamhet som kommit att hamna allt högre på den politiska dagordningen under coronapandemin – äldreomsorgen. Studien tar avstamp i teoretiska utgångspunkter i form av medianväljarteoremet och citizen candidate-modellen. I syfte att estimera effekten av den politiska majoriteten på äldreomsorgen tillämpas en skarp regression discontinuity (RD) design för två kostnadsmått och två kvalitetsmått; antalet fallskador bland personer 80 år och äldre per 1 000 invånare samt brukarbedömning avseende äldreomsorg i särskilt boende. Resultatet visar att en vänsterblocksmajoritet är associerad med drygt 23 procent högre kostnader för äldreomsorg i kronor per invånare samt drygt sex procentenheters lägre nivå i fråga om brukarbedömning än jämfört med andra partikonstellationer. Resultaten är dock inte stabila över olika ekonometriska specifikationer och ytterligare studier skulle därmed behövas för att säkrare kunna belägga ett eventuellt samband.