Syftet med denna uppsats är att studera varför människor väljer att gå med i ett samfund.Undersökningen är gjord i Kalmar stad och empirin bygger på kvalitativa intervjuer frånrepresentanter inom de olika samfunden. Målsättningen är att skapa en förståelse för de olikasamfundens organisationer och studera huruvida människor ser sig som sekulariserade ellerej. Det har också varit vår avsikt att studera medlemmarna och deras aktivitet i de olikasamfunden, samt avgöra huruvida sekulariseringen påverkat deras intresse för samfunden.Våra förhoppningar är att studien bidrar till att diskussioner kan uppkomma ur resultatet.Resultatet i vår undersökning visar på en ökad andlighet hos människor i Kalmar stad.Ökningen kan ses som en motsägelse till sekulariseringen och tyder på att samhället idag ärmer öppet mot religiösa samfund. Man kan se tydliga resultat på att samfunden har gjort småbetydelsefulla förändringar för att kunna nå ut till dagens samhällsmedborgare, utan att haförändrat sina grundpelare i någon större utsträckning. Man kan se att respekten församfunden i Kalmar stad har ökat.

Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars gudsbild är en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom ämnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern på barnen och ungdomarna i min undersökning är 6, 7 och 18 år gamla. Efter att ha läst olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  När det gäller ungdomarnas gudsbild ställde jag 10 frågor i ett frågeformulär, till 18-åriga gymnasister i årskurs 3, angående deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrågorna. Därefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har läst om och behandlat i min uppsats. Till sist följer en friare och mer allmän diskussion om resultatet och ämnet barns och ungdomars gudsbild. Den avgörande skillnaden mellan barn och ungdomars gudsuppfattning ligger i skillnaden mellan det konkreta och abstrakta. För ett barn är Gud något mer konkret och påtagligt vardagligt än för en 18-åring. En 18-åring ser på den här frågan med kritiska ögon, samt på ett mer abstrakt sätt än vad barnen gör. Gud är mer en naturlig del i ett barns vardag, i och med den antropomorfa gudssynen, än hos en 18-åring. En 18-åring har även kommit längre i sina funderingar om livsfrågor än vad barnen har gjort och har därigenom bildat sig egna uppfattningar utanför den närmaste omgivningen, vilket har utvidgat deras gudsuppfattning. Gemensamt för både barn och ungdomar i de här ålderskategorierna är att de förkunskaper i till exempel hemmiljön de har med sig, spelar roll när det gäller vilken gudsuppfattning de har. Den syn ungdomar har på Gud är monistisk, inte dualistisk. Många tonåringar och unga vuxna vill nu för tiden heller inte acceptera bilden av Gud som en förstorad fadersgestalt. De vill istället få lov att bilda sig sin egen uppfattning om vad eller vem Gud är. Endast för att man inte tror på Gud som en gubbe i himlen, behöver man inte vara ateist, som Olle Carlsson skriver i boken Kristendom för ateister, 2007, s 29.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said. The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured. Similar researches have been presented earlier but this rapport handles a completely new book and a reedited book. The first book is written by Lars-Göran Alm and is called “Religionskunskap A” this book has been published before and is commonly used in schools all around Sweden. The other book is written by Olov Jansson and Linda Karlsson and is called “Religionskunskap A, en mosaik” and had its first release in 2009. The result shows that the book written by Alm represents a more oriental description and the text structure leaves the reader sometimes confused and wanting more. Alm chooses to bring up subjects like Islamism and circumcision of girls but both books mentioned a willingness of Shia Muslims to commit suicidal bombings. Alm left out more spiritual aspects like religious holidays and Sufism. The other book written by Jansson and Karlsson had some tendencies to an oriental description of Islam but not in the same extent as Alm. Jansson and Karlsson also gave a clearer representation of a Swedish context, which made the religion more present and not as distant as Alm. Both books used pictures to complement the text and in most cases in Alms book the pictures were images of places and persons in other continents and countries then Europe and Sweden.

Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna.

No description available.

Proefschrift--Amsterdam. / Stellingen laid in.

<p>Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna.</p>

<p>In a time when Black millennials lead statistical data in imprisonment and other negative data, millennials are overlooked in positive data that allows for better financial stewardship and ministry approaches. The purpose of this research is to hear the voice of Black millennials on faith and the Black church. The Black church cannot sustain itself if it loses this generation due to lack of communication, understanding, and relationship. Using mixed method ethnographic research, data was collected using the snowball method of surveying, small group conversations, and interviews. This created a multidimensional depiction of millennials, not as a monolith but as a biological generation with a collective sense of ideals and understanding that do not define the generation but penetrates the culture. The data embodies men and women born between 1981 and 1996, representing more than thirty-six states, of different sexuality, familial backgrounds, education, socioeconomic levels, faith backgrounds, and incarceration experiences. There were 1,117 participants surveyed, four small groups engaged, and four interviews. The results were clear. Millennials want to be valued and engaged. Black churches represent relationship for millennials in unique ways of surrogacy for some and accountability for others. Millennials have hope for Black churches, since they are able to connect them to outreach opportunities that benefit them and their communities in a spiritual experience that accepts responsibilities of the Black churches of old. Communication between Black churches and millennials is restricted and superficial. Churches have made more assumptions than inquiries, leaving them programming blindly. If churches are willing to ask questions, listen, and act with authenticity in mind as opposed to numerical bragging and the creation of Stepford Christians, they will benefit from unique gifts and souls that will not only sustain the church but catapult it into a trailblazing institution whose product matches the brand.

<p>Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats.</p><p>För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen.</p><p>Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans.</p> / <p>Contemporary surveys have shown that people in Sweden often assume a negative attitude towards Islam. The purpose of this study is to investigate the conceptions and attitudes stu-dents assume towards Islam before they study religions in Swedish schools and to what extent their attitudes are changing after the religious education.</p><p>Two groups of students at Upper Secondary School were given questionnaires with state-ments and questions about Islam before and after they pursued studies about the religion.</p><p>The result of the study displays that the number of students who stated they had a positive attitude towards Islam increased from 13 to 17 percentages after they pursued knowledge about the religion and the students’ view of Islam became generally more positive after their studies. The study thus indicates that religious education at Upper Secondary School has a significant role to change students’ negative attitudes and conceptions of religions. In exten-sion, these conceptual changes will, in line with the national curriculum, create understanding and tolerance towards religions in a multi-religious society.</p>

<p>Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.</p><p>Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.</p><p>Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen.</p> / <p>Islam is one of the religions in the world and has millions of followers around the world. However, it has been argued that Islam rarely gets portrayed impartially in for example mass media and education. The objective of this essay is to understand how Swedish Muslim high school students experience the presentation of Islam in religious education. Empirical data have been collected by means of analysis of textbooks, focus group interview and one- to- one in-depth interviews. Principal findings of the study suggest that Swedish Muslim high school students consider that, in general, Islam gets portrayed fairly in religious education. However, the shortcomings pointed out by the students included in the study of religious education, in terms of how Islam is portrayed, are ethnocentricity as well as marginalisation and dissociation.</p>