Syfte: Tidigare forskning visar att offentliga verksamheter tillämpar balanserat styrkort anpassat till dess specifika verksamhet. Antalet studier som behandlar anpassning av balanserat styrkort till offentlig verksamhet är begränsat vilket leder till att studien syftar till att belysa hur balanserat styrkort anpassas till svensk offentlig verksamhet. Metod: Studien tillämpar en abduktiv kvalitativ ansats med datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data och teori följer tematisk analys. Studien genomsyras av den tolkande hermeneutiska traditionen. Resultat & slutsats: Studien tolkar att offentlig verksamhet tillämpar anpassade balanserade styrkort där ingen uppnår samtliga kriterier för balanserat styrkort. Studien tolkar vidare att nyttan med anpassat balanserat styrkort uttrycks i form av enkelhet och enhetlighet vilket skapas genom att syftet med anpassat balanserat styrkort är detsamma som inom traditionellt balanserat styrkort. Anpassning av perspektiv uttrycks genom att lärande- och tillväxtperspektivet exkluderas till förmån för medarbetarperspektivet. Förslag till vidare forskning: Studien föreslår vidare forskning vad gäller strategikartans roll efter strategiutveckling, kausalitet när ett annat perspektiv än det finansiella placeras högst upp i hierarkin, lärande- och tillväxtperspektivets exkluderande till förmån för medarbetarperspektivet samt valet att avveckla balanserat styrkort inom offentlig verksamhet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse för balanserat styrkort anpassas till offentlig verksamhet. Förståelsen för anpassning skapas genom fyra aspekter; Tillämpning, Nytta, Syfte och Perspektiv. / Aim: Previous research reveals that public sector organisations apply balanced scorecard adjusted to their own specific business. The number of studies dealing with balanced scorecard adjusted to public sector organisations is limited which open on to the purpose of the study, which is to illuminate how balanced scorecard is adjusted to public sector organisations in Sweden. Method: The study applies an abductive qualitative research method with semistructured interviews as data gathering tool. The processing of data and theory follow thematic analysis. The study permeates the interpretive hermeneutic tradition. Result & conclusion: The study interprets that public sector organisations apply adjusted balanced scorecard where none acquire all criteria of the balanced scorecard. The study also interprets that the benefits of adjusted balanced scorecard are simplicity and uniformity. The benefits are accomplished through the purpose of implementing adjusted balanced scorecard, which is the same purpose as for traditional balanced scorecard. Perspectives are adjusted to the specific business, which primarily involves the exclusion of the learning-, and growth perspective in advantage of a perspective concerning employees. Suggestions for future research: The study suggests further research regarding the usefulness of strategy maps after strategy development, the causality when other perspective than the financial is placed at the top of the hierarchy, the exclusion of the learning – and growth perspective in advantage of perspectives concerning employees and phase out of balanced scorecard in public sector organisations. Contribution of the thesis: The study adds enhanced understanding of how public sector organisations choose to adjust balanced scorecard. The enhanced understanding concerning adjustment is created through four aspects; Application, Benefits, Purpose and Perspectives.