Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för automatiseringens påverkan på revisionsprocessen idag och i framtiden med avseende på tillförlitlighet och revisionsrisk. Studien utgår från tre forskningsfrågor: Påverkar automatisering revisionsriskmodellen? Hur påverkar automatiseringen revisionens tillförlitlighet? Hur anser revisorer att automatiseringen kommer påverka tillförlitligheten och revisionsriskmodellen i framtiden? Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har vi använt en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer utförts med elva respondenter. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att automatisering kommer påverka både revisionsriskmodellen och revisorns tillförlitlighet. Revisionsriskmodellen behöver ta hänsyn till den ökade användningen av automatiserade system. Det kan göras genom att introducera en automatiseringsrisk. Revisionsrisken överlag kommer sjunka i och med att större mängd data kan granskas och mänskliga revisorn kan lägga sin tid på bedömningsfrågor. Revisorns tillförlitlighet kommer öka och kommunikation kommer vara en bidragande faktor till det. Examensarbetets bidrag: Vår studies bidrag är att revisionsriskmodellen inte är tillräcklig för att estimera automatiseringsrisken och att de därför bör tillkomma en ny komponent i modellen för att estimera risken med automatisering. Studien skapar även förståelse för att kommunikation kommer vara av stor vikt för revisionsbyråer om de vill behålla sin tillförlitlighet när revisionsprocessen blir mer automatiserad.  Förslag till fortsatt forskning: Vår studie fokuserar endast på revisorer, därför är ett förslag på framtida forskning att fokusera på andra parter som också påverkas av automatiseringen av revisionsprocessen. Andra förslag på vidare forskning är att jämföra stora och små företag för att se vilka som enklast implementerar ny teknik och att studera förändringen i efterfrågan på kunskapen hos nyanställda till följd av att mer ny teknik implementeras.

Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse om hur revisorns arbete påverkas avden digitala utvecklingen. Utöver syftet så utgårstudien även utifrån två forskningsfrågor: ”Vilka bidrag har digitaliseringens utveckling gett till revisorns arbete?” och”Varför skapar digitaliseringens utveckling förändringar i revisorns arbete?”  Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har studien genomförts medhjälp av en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistruktureradeintervjuer utförts med sex respondenter, kompletterat med artikelsök. Resultat & slutsats: Studien visar att revisorns arbete har påverkats i övervägandepositiv bemärkelse av den digitala utvecklingen. Slutsatsen har dragits att digitaliseringenbidragit till att revisionen påvisat en högre kvalitet och att den blivit mer tillförlitlig.Studien visar också att digitaliseringen av revisionsyrket har öppnat upp för möjlighetentill att erbjuda kunden att arbeta mer proaktivt i form av rådgivning.   Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den visat ensynvinkel på hur den digitala utvecklingen har anpassats under en pandemi. Studien haräven bevisat att digitaliseringen inte förändrat revisionen hos de företag som studien harintervjuat, eftersom lagar och regleringar fortfarande är något som revisorer ska förhållasig till. Den förändringen som digitaliseringen har skapat för revisionsbranschen är attrevisorn har eller förväntas att komma att anta en annan arbetsroll. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att jämföra hurdigitalisering av revisionsyrket har påverkat en mindre respektive en större revisionsbyrå.

Digitaliseringen har en fundamental betydelse för näringslivet och möjliggör presentation av fullständig information i realtid. Digital teknik bidrar till att stora mängder data kan samlas in, tolkas, tillämpas och utvecklas, vilket resulterar i radikala utvecklingsmöjligheter. Digitaliseringen är ett viktigt steg i revisionens utvecklingsprocess och leder till användning av digitala verktyg och automatiserade tekniker i revisionsarbetet. Forskare har uppmärksammat digitaliseringens påverkan på revisionen, däremot finns en avsaknad av forskning gällande hur det påverkar revisionens tillförlitlighet och revisionsrisken. Det bidrog till att identifiera studiens problemformulering som är: Vilken påverkan har digitaliseringen på revisionen samt hur påverkar det revisionens tillförlitlighet och revisionsrisken? Studiens syfte var att beskriva och förstå digitaliseringens påverkan på revisionen samt hur det påverkar revisionens tillförlitlighet och revisionsrisken. Den metodologiska utgångspunkten bestod i interpretivism med inriktning på hermeneutik, en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Insamling av information bestod av litteratur i form av tidigare forskning inom ämnesområdet, medan insamling av empirisk data grundades i personliga intervjuer med fyra auktoriserade revisorer, tre programutvecklare, en informatikexpert och en företrädare för branschens tillsynsmyndighet. Studien resulterade i att digitaliseringen har en positiv påverkan på revisionen genom dess möjligheter till effektivisering, realtidsinformation och en mer heltäckande revision. Effektiviseringen kan leda till att frigöra tid till analyser, bedömningar och rådgivning. Tillämpning av digital teknik gör att traditionella processer kan utvecklas, vilket möjliggör att revisionen kan inkludera granskning av hela populationer, snarare än stickprov. Följden av ett alltmer digitaliserat arbetssätt är därför en ökad tillförlitlighet i revisionen. Automatiserade processer och kontroller kan resultera i att avvikelser enklare kan identifieras, vilket kan bidra till att minska revisionsrisken. Det är och kommer i framtiden vara viktigt att revisorns kompetens kan kombineras med digitala verktyg och automatiserade processer för att skapa bättre förutsättningar för revisionen. / The digitalization has a fundamental importance for the business world and enables presentation of complete information in real-time. Digital technics contributes to allow that large amounts of data can be collected, interpreted, applied and developed, which result in radical development opportunities. The digitalization is an important step in the audit development process and leads to the use of digital tools and automatized technics in the audit work. Researchers have paid attention to the impact of digitalization on the audit. However, there is an absence of research in the field regarding how it impacts the audit reliability and the audit risk. That contributed to identify the study’s research question which is: Which impact does the digitalization have on the audit and how does it impact the audit reliability and the audit risk? The purpose of this study was to describe and understand the impact of digitalization on the audit, as well as how it impacts the audit reliability and the audit risk. The methodological starting point consisted of interpretivism with focus on hermeneutics, an abductive approach and a qualitative method. The collection of information consisted of literature in form of previous research within the field, while the collection of empirical data is based on personal interviews with four authorized auditors, three program developers, one informatics expert and one representative of the industry’s supervisory authority. The study resulted in that the digitalization has a positive impact on the audit due to its possibilities for efficiency, real-time information and a more comprehensive audit. The efficiency can lead to free time for analyzes, judgements and advisory. The use of digital technics makes that traditional processes can evolve, which enables that the audit can include review of entire populations, rather than sampling. The consequence of an increasingly digitalized way of working is therefore an increased reliability in the audit. Automatized processes and controls can result to make the identification of deviations more easy, which can contribute to reduce the audit risk. It is and will in the future be important that the auditor’s competence can be combined with technology tools and automatized processes to create better prerequisites for the audit.