In 1979 Daniel Kahneman and Amos Tversky created the prospect theory. It became an accepted and appropriate theory in explaining decision making under risk. The prospect theory has been one of the most cited articles in economics and Kahneman received the Nobel Prize in Economic Sciences as a result of the creation and development of the theory. Therefore the prospect theory is considered to be more suitable compared to the previously accepted theory, the expected utility theory. Following the prospect theory, researchers have utilized it to describe individual but also corporate management decision making when faced with risk. In this thesis the authors will focus on the latter. Despite the prospect theory being a well-accepted theory, there have been several critics due to its limitations and Audia and Greve (2006) are one of these critics. Their study suggested that corporations under threat, i.e. small firms with low returns, act risk averse. The findings of Audia and Greve (2006) violate the prospect theory when considering small firms that have below target returns. They tested the theory on an industry that has the characteristics of having relatively high proportions of tangible assets. Audia and Greve (2006) also proposed that a similar conclusion could be drawn if tested on an industry characterized by having a high level of intangible assets. This thesis examines the applicability of the prospect theory in the Swedish automotive industry and staffing and recruitment industry. The characteristics of the two industries are that the automotive industry has a high proportion of tangible assets and the staffing and recruitment industry has a high level of intangibles. The authors test if the prospect theory can be used to describe the decision making of both industries but also test the theory on small and large firms. Following the results of this paper we show that the prospect theory can be applied to the Swedish automotive industry and staffing and recruitment industry, characterized by having high levels of tangible assets and intangible assets respectively. The theory can also be used to explain decision making under risk for small firms within both industries and large firms within the automotive industry. Even though the prospect theory was originally tested on individuals, the conclusion can be drawn that the prospect theory once again prevails as an explanation of the decision making in the management of corporations. It can describe the decision making of firms in the two industries having characteristics of different asset tangibility and for firms of different size.

Svensk bostadsmarknad har länge präglats av en snedvriden konkurrens med en markant fördel till Sveriges kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag jämte de privata bostadsaktiebolagen. I syfte att utjämna existerande sektoriella diskrepanser och skapa en konkurrensneutral marknad med jämlika villkor för privata respektive kommunala bostadsaktiebolag, infördes per den 1:a januari år 2011, Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsaktiebolag. Lagen innebär för de kommunala bostadsaktiebolagen ett avsteg från den tidigare självkostnadsprincipen mot ett i högre grad affärsmässig agerande enligt vinstdrivande syfte. Denna studie avser utifrån sambandet mellan risk och avkastning inom svenska bostadsaktiebolag, undersöka huruvida svenska kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag efter införandet av lagen uppvisar ett mer affärsmässigt agerande i termer om risk och avkastning på totalt kapital. Studiens teoretiska utgångspunkter tar huvudsakligen ansats i prospektteorin samt den förväntade nyttoteorin, vilka utgör två välrenommerade modeller i syfte att förklara beslutstagande under risk. Den förväntade nyttoteorin antar att individer är rationella nyttomaximerare och därefter agerar antingen riskaversivt, risksökande eller riskneutralt. Prospektteorin hävdar i motsats till den förväntade nyttoteorin att individen kan vara en kombination av riskaversiv, risksökande och riskneutral. Varav individen således inte alltid antas agera rationellt. Författarna har funnit flertalet tidigare forskare vilka genom perspektivet av den strategiska företagsledningen, bevisat stöd för prospektteorin som förklarande modell av beslutstagande under risk på företagsnivå, inom och mellan olika branscher. Därmed ställer författarna följande frågeställning: Uppvisar Sveriges kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag ett i högre grad affärsmässigt riskbeteende efter införandet av Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsaktiebolag? Utifrån sekundärdata insamlad via databasen Retriever Business har ett kvantitativt metodangrepp tillämpats i syfte att besvara studiens framställda hypoteser. Insamlad data består av de svenska bostadsaktiebolagens årliga avkastning på totalt kapital för tidsperioden 2006-2010 samt 2011-2014. Det empiriska materialet har vidare analyserats genom korstabeller, rangkorrelationer samt deskriptiv statistik. Resultatet visade att prospektteorin utgör ett bra alternativ som deskriptiv modell av beslutstagande under risk inom svenska bostadsaktiebolag. Enligt prospektteorin påvisades att svenska bostadsaktiebolags riskbeteende varierar beroende på bolagets branschallokering i förhållande till branschens genomsnittliga prestation, varav den strategiska företagsledningen inom svenska bostadsaktiebolag kan antas vara en sammanslagning av både risksökande och riskaversiva. Därmed motsäger resultatet den förväntade nyttoteorins antaganden om att individen alltid agerar rationellt. Vidare påvisade jämförelse av de kommunala bostadsaktiebolagens riskbeteende före och efter reformen att de kommunala bostadsaktiebolagens riskbeteende inte påverkats i större utsträckning, varför indikationer ges att allmännyttiga bostadsaktiebolag inte agerar i högre grad affärsmässigt efter Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsaktiebolag.