• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Interferens genom hemolys som påverkar analys av S- bilirubin på Olympus AU2700

Saleh, Amal January 2013 (has links)
Felaktig provtagning kan orsaka hemolys som kan påverka mätresultatet av S-bilirubin koncentrationen vid användning av diazometoder. Bilirubin är ett gulfärgat pigment som erhålls när hemolglobin bryts ner. Vätebindningar som finns i bilirubinstrukturen stabiliserar molekylen och avgör om den är löslig eller inte löslig i vatten. Bilirubin konjugeras i levern och blir vattenlösligt, därefter utsöndras bilirubin via gallan och tarmen. Hyperbilirubinemi uppstår vid ökad nedbrytning av erytrocyter eller vid leverskada. Ökad bilirubinkoncentration i blodet sker ofta hos nyfödda och diffunderar till kroppens celler och orsakar icterus. Studien gjordes med syftet att studera hur olika grad av hemolys påverkar analys av S-bilirubin-koncentrationen. S-bilirubinkoncentration analyserades kolormetrisk i Olympus AU2700. Diazoreaktionen sker mellan bilirubin och diazotiserad sulfanilsyra som bildar en färgad produkt, azobilirubin. Azobilirubin analyseras genom absorbansmätning vid 540 nm. Absorbansen är proportionell mot totala bilirubinkoncentrationen. En hemolysat-spädningslösning gjordes och användes som en spädningsslösning till 16 stycken olika serumprover för att få olika hemolysgrader 0 g/L, 0,5 g/L, 1 g/L, 3 g/L respektive 5 g/L. Resultatet visade att hemolys sänkte S-bilirubinkoncentrationen vid mätning i instrumentet som använder diazimetoder. Vid högre grad av hemolys som tillsattes till S-bilirubinkoncentrationen desto lägre blev S-bilirubinkoncentrationen som analyserades i proverna. Alla prover som hade låg S-bilirubinkoncentration hade större avvikelser jämfört med de prover som hade hög S-bilirubinkoncentration. Vid tillsats av hemolys med 0,5 g/L till prover med S-bilirubinkoncentrationen under 20 µmol/L låg avvikelsen mellan 12,00 % och 16,00 % medan vid tillsats av samma hemolysgrad till S-bilirubinkoncentrationen över 20 µmol/L låg avvikelsen mellan 0,67 % och 4,00 %. Slutsatsen är att patientprover som har S-bilirubinkoncentrationer lägre än 20 µmol/L och med hemolys inte kan mätas, prover från patienter med hyperbilirubinemi och hemolysgrad lägre än 1 g/L kan analyseras i de fall de är svåra att ta om t.ex på nyfödda.

Page generated in 0.0407 seconds