<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge.</p><p>• Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?</p><p>• Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?</p><p>• Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva?</p><p>• Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet?</p><p>Metod</p><p>Barnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät. Enkäten skickades ut och 78 st barn (60.5 %) svarade.</p><p>Resultat</p><p>Ingen skillnad förekom avseende inställningen till idrott och fysisk aktivitet mellan fysiskt lågaktiva och högaktiva barn. Upplevelsen av/vid idrott och fysisk aktivitet skiljde sig mellan grupperna. Av de fysiskt aktiva barnen kände sig fler ”duktiga” jämfört med de lågaktiva barnen som oftare kände sig ”utanför”. I fråga om hälsoläget, mådde lågaktiva barn fysiskt sämre än högaktiva. Inga skillnader erhölls gällande den psykiska hälsan. Gällande omgivningsfaktorer, sågs ingen skillnad vad gäller familjestöd och föräldrarnas inställning till idrott och hälsa. Skillnad mellan grupperna fanns gällande kompisarnas aktivitetsvanor. De högaktiva barnens kompisar idrottade regelbundet.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns ett samband mellan aktivitetsnivå och upplevd fysisk hälsa. Fysiskt lågaktiva barn upplever sig må dåligt. Samband mellan barnets fysiska aktivitetsnivå och kompisarnas finns. Hur barnen känner sig när de har idrott och hälsa, skiljer sig markant mellan grupperna.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge. • Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas? • Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas? • Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva? • Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet? Metod Barnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät. Enkäten skickades ut och 78 st barn (60.5 %) svarade. Resultat Ingen skillnad förekom avseende inställningen till idrott och fysisk aktivitet mellan fysiskt lågaktiva och högaktiva barn. Upplevelsen av/vid idrott och fysisk aktivitet skiljde sig mellan grupperna. Av de fysiskt aktiva barnen kände sig fler ”duktiga” jämfört med de lågaktiva barnen som oftare kände sig ”utanför”. I fråga om hälsoläget, mådde lågaktiva barn fysiskt sämre än högaktiva. Inga skillnader erhölls gällande den psykiska hälsan. Gällande omgivningsfaktorer, sågs ingen skillnad vad gäller familjestöd och föräldrarnas inställning till idrott och hälsa. Skillnad mellan grupperna fanns gällande kompisarnas aktivitetsvanor. De högaktiva barnens kompisar idrottade regelbundet. Slutsats Det finns ett samband mellan aktivitetsnivå och upplevd fysisk hälsa. Fysiskt lågaktiva barn upplever sig må dåligt. Samband mellan barnets fysiska aktivitetsnivå och kompisarnas finns. Hur barnen känner sig när de har idrott och hälsa, skiljer sig markant mellan grupperna.