Syftet med projektet är att samla in data kring PV-modulers maxeffekt. Felmarginalen hos datan får vara högst ±2%. De PV-moduler som ska kopplas in har kortslutningsströmmar från 1.51A till 8.9A samt öppenkrets-spänningar från 15.7V till 98V. Ett IV-svep ska kunna genomföras och nya mätningar av maxeffekten ska skickas trådlöst var tionde sekund.  Automatisk kalibrering efter rådande ström- ochspänningskarakteristik kan initieras via applikationen Blynk, detta för att öka mätnoggrannheten till följd av det breda spann av PV-moduler mättekniken ska vara kompatibel med. Likaså kan en maxeffektföljande algoritm initieras via applikationen, där maxeffektens uppdateringsfrekvens ligger inom ett 10-sekundersintervall. IV-svep kan utföras med viss dataförlust närakortslutningsströmmen. Felmarginalen för spänningsmätningar uppgår till ±0.66% och felmarginalen för strömmätningar uppgår till ±1.23%. Felmarginalen för effekt uppgår till ±0.81% och felmarginalen för maxeffekt uppgår till ±0.89%. Data kan laddas ned som CSV-filer. Tester för de specifika PV-modulerna som ska kopplas in behöver genomföras. Ett annat val av OP-förstärkare kan förenkla kretsen. Resistansen hos Rshunt kan minskas för att öka det mätbara spänningsintervallet.

<p>Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information. Undersökningen gjordes dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om DiVA-projektet, dels genom en kvalitativ intervju med den ansvarige för DiVA-projektet vid Umeå universitet och dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om andra projekt för elektronisk publicering. Resultatet visade att det är forskarnas värderingar samt organisatoriska, tekniska och ekonomiska styrmedel, som är tänkbara orsaker till initieringen av projekten och utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Forskarsamhällets värderingar för en fullgod vetenskaplig kommunikation, definierade av Robert K. Merton, säger att forskaren utan baktankar ska sprida sina dokument och få dem kritiskt granskade. Forskarsamhället i stort menar emellertid att de alternativa publiceringssystemen som finns brister i beständighet, tillgänglighet och tillförlitlighet. Därför fungerar inte den vetenskapliga kommunikationen som den ska. Detta tvingar mer eller mindre fram utvecklingen av alternativa publiceringssystem och forskningsbiblioteken måste ta sitt ansvar för att bidra till en lösning på problemen. Internet underlättar utvecklingen, i och med att informationssamhället mer och mer utvecklas till ett nätverkssamhälle, något som Manuel Castells poängterar. Nätverksorganisationer kan enligt Castells skapas, som tillsammans kan utveckla mer tekniskt utvecklade alternativa publiceringssystem och på samma gång sänka kostnaderna för spridningen och bevarandet av vetenskaplig information. Av de fyra drivkrafterna bakom utvecklingen av alternativa publiceringssystem verkar den ekonomiska drivkraften vara den allra starkaste ur forskningsbibliotekens synvinkel, eftersom dessa har mycket att vinna ekonomiskt genom denna utveckling och är därför mycket aktiva i utvecklingsarbetet.</p>

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information. Undersökningen gjordes dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om DiVA-projektet, dels genom en kvalitativ intervju med den ansvarige för DiVA-projektet vid Umeå universitet och dels genom en analys av artiklar, debatter o.d. om andra projekt för elektronisk publicering. Resultatet visade att det är forskarnas värderingar samt organisatoriska, tekniska och ekonomiska styrmedel, som är tänkbara orsaker till initieringen av projekten och utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Forskarsamhällets värderingar för en fullgod vetenskaplig kommunikation, definierade av Robert K. Merton, säger att forskaren utan baktankar ska sprida sina dokument och få dem kritiskt granskade. Forskarsamhället i stort menar emellertid att de alternativa publiceringssystemen som finns brister i beständighet, tillgänglighet och tillförlitlighet. Därför fungerar inte den vetenskapliga kommunikationen som den ska. Detta tvingar mer eller mindre fram utvecklingen av alternativa publiceringssystem och forskningsbiblioteken måste ta sitt ansvar för att bidra till en lösning på problemen. Internet underlättar utvecklingen, i och med att informationssamhället mer och mer utvecklas till ett nätverkssamhälle, något som Manuel Castells poängterar. Nätverksorganisationer kan enligt Castells skapas, som tillsammans kan utveckla mer tekniskt utvecklade alternativa publiceringssystem och på samma gång sänka kostnaderna för spridningen och bevarandet av vetenskaplig information. Av de fyra drivkrafterna bakom utvecklingen av alternativa publiceringssystem verkar den ekonomiska drivkraften vara den allra starkaste ur forskningsbibliotekens synvinkel, eftersom dessa har mycket att vinna ekonomiskt genom denna utveckling och är därför mycket aktiva i utvecklingsarbetet.