No description available.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på generationerna millennials och baby boomers inställning till mediernas sanningshalt och politiska neutralitet. Detta gjordes med hjälp av följande frågeställningar: Vilka attityder och vilken inställning har millennials och baby boomers till nyhetsmediernas sanningshalt? Finns skillnader och likheter kvar när vi väger in variablerna kön och politiskt ställningstagande?   För att definiera generationerna använde vi oss av Cliff Zukins generationsteori. Det finns flera andra teorier med olika definitioner av generationerna men vi valde att avgränsa oss till Zukins modell eftersom vi ansåg denna vara mest relevant utifrån vårt syfte. För att få ytterligare information om generationernas ställningstaganden i olika frågor har vi även utgått från Paula M Poindexters forskning i frågan, samt Göran Bolins definition av Mannheims teori. Vi har slutligen använt oss av Jesper Strömbäcks definition av dagordningsteorin när detta varit aktuellt.   Vi valde att genomföra en enkätundersökning för att på så sätt kunna nå så många respondenter som möjligt. Eftersom vi ville jämföra två specifika generationer med varandra använde vi oss av ett kvoturval. Svaren gav oss en övergripande bild av de olika generationernas attityder gentemot nyhetsmedierna.   Resultaten visade att generationstillhörighet inte påverkade det allmänna förtroendet för nyhetsmedier. När vi adderade variabeln kön blev resultatet annorlunda, den yngre generationens kvinnor hade betydligt högre förtroende än männen i samma grupp. Både de yngre och äldre männen hade en mer kritisk syn på nyhetsmediernas innehåll än kvinnorna. Detta visar att kön är en betydande variabel i frågan om förtroende.   Även politisk åsikt visade sig vara en viktig variabel. Den största skillnaden visade sig i generation baby boomers där tre fjärdedelar av de som röstar rött har ett ganska stort förtroende för nyhetsmedier. De som röstar blått i denna generation hade ett betydligt mindre förtroende.   Den största skillnaden beroende på generationstillhörighet visade sig i frågan om hur enkelt det är att upptäcka en falsk nyhet. Millennials ansåg sig ha betydligt enklare att avgöra nyheters äkthet än baby boomers. Endast två procent i den äldre generationen ansåg att det var enkelt att upptäcka, motsvarande siffra i den yngre generationen var 12 procent.   Majoriteten av alla respondenter uppgav att de tror på en stor eller ganska stor framtida ökning av falska nyheter. Det här resultatet påverkade dock inte respondenternas syn på hur enkelt det är att se om en nyhet är falsk.   Slutsatsen vi kan dra är att generationstillhörighet inte påverkar i frågan om förtroende för nyhetsmedier, däremot i hur enkelt det är att avgöra om en nyhet är sann eller falsk.Vid mätning av förtroende för nyhetsmedier var politisk åsikt den viktigaste variabeln. / The purpose of this study was to find out the generations millennials and baby boomers approach to the media's veracity and political neutrality. This was done using the following questions: What attitudes does Millennials and Baby Boomers have to the news media's veracity? Are there differences and similarities there when we look at the variables gender and political position?   To define the generations we used Cliff Zukins generation theory. There are several other theories with different definitions of generations, but we chose to limit ourselves to Zukins model because we considered this to be the most relevant to our purpose. To obtain additional information about the generation's positions on various issues, we have also assumed Paula M Poindexters research on the issue, and Göran Bolins definition of Manheims theory. Finally we used Jesper Strömbäcks definition of the agenda setting theory when it was accurate.   We chose to conduct a survey in order to be able to reach as many respondents as possible. Because we wanted to compare two specific generations with eachother, we used a quota sampling. The answers gave us an overall picture of the different generational attitudes toward the news media.   The results showed that generational affiliation did not affect public confidence in the news media. When we added the gender variable, the result is different, the younger generation of women had significantly higher confidence than men in the same group. Both the younger and the older men had a more critical view of the news media content than women. This shows that gender is a significant variable in the issue of trust.   Political opinion also turned out to be an important variable. The biggest difference was shown in the generation of baby boomers where three quarters of the red voters had a fairly strong confidence in the news media. Those who vote blue in this generation had a significantly lower confidence.   The main difference depending on generational affiliation was shown in the question of how easy it is to spot fake news. Millennials believed it was much easier to determine authenticity in news than baby boomers. Only two percent of the older generation felt that it was easy to spot, the corresponding figure in the younger generation was 12 percent.   The majority of all respondents stated that they believe in a large or fairly large future increase of false news. This result did not affect the respondents' views on how easy it is to see if the news is false.   The conclusion we can draw is that the generational affiliation does not affect the question of confidence in the news media, however, it does have an affect in how easy it is to determine if news is true or false.When measuring confidence towards the news media, political opinion was the most important variable.