No description available.

The main purpose of this thesis is to empirically describe the extent to which and how countries affected by natural hazards refer to these natural hazards as drivers for policy change. In order to realize this, a systematic large-N extensive study with the innovative method of narrative analysis was used to analyze the national progress reports on the implementation of the Hyogo Framework for Action 2013-2015 by searching for the extent to which and how countries affected by natural hazards refer to these natural hazards as drivers for policy change. With a starting point in theories derived from previous research on policy change and natural hazards, focusing events, and policy windows, two positions on the connection of natural hazards and policy change are described. With one position on natural hazards as a driver for policy change and one position as a non-driver for policy change, they are opposing. The results of this study showed that there is an absence of a general pattern regarding the extent to which and how countries affected by natural hazards refer to these natural hazards as drivers for policy change in the national progress reports on the implementation of the Hyogo Framework for Action 2013-2015. Hence, partial support could be given to both positions on the connection of natural hazards and policy changes. These results are highlighting new potential research openings for future studies.

No description available.

This quantitative paper explores the mean value between selected countries with the ambition to compare the different regions and to understand the conditions in which populist parties grow. The main question that runs through this paper is “How does the potential populist support vary between different regions in Europe?”. This was done by drawing a framework based on the theory of the four D’s of Distrust, Destruction, Deprivation and De-alignment. The selected countries were divided in a similar order from the comparative study of 2015 conducted by Kriesi and Pappas. A survey from 2014 provided the necessary variables in order to measure the mean value of each category and summed up together in order to measure the “pool of potential populist voters”. The paper concludes that the regional and theoretic framework is validated judging upon the mean numbers in each country.

No description available.

No description available.

Skolsegregation är ett växande samhällsproblem. Skillnaden mellan skolor har ökat. Denna studie har som avsikt att undersöka hur Göteborgs stad arbetar för att motverka skolsegregation. Studien har genomförts via en kvalitativ textanalys av samtliga nämndehandlingar tillhörande grundskolenämnden mellan januari 2020 - juni 2020. Metoden har haft en stor inverkan på analysen. Det är med hjälp av denna metod och dess metodologiska analysverktyg som problemområdet analyserats i syfte att undersöka vilka orsaker och lösningar som kommunen presenterar. Uppsatsen grundar sig på tidigare forskning och teorier kring skolsegregation utifrån ett strukturellt och individuellt perspektiv. Ett analysschema har utformats för att lättare kunna analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att kommunen i likhet med tidigare forskning anser att det är främst samhälleliga strukturer som bidrar till att skolsegregationen har ökat. De främsta orsakerna anses vara boendesegregation och valfrihet inom skolan. Kommunen presenterar ett antal föreslagna lösningar och konkreta åtgärder. Dessa består av omorganisering, nybyggnation, ombyggnation och effektivare ledning.

No description available.

This essay is a comparative study of the situation on the labour market for women in Sweden and Italy. Sweden is one of the countries in the European union that has the highest number of working women and one of the most efficient childcare service. Italy on the other hand is in the bottom in both questions. Today we have the acknowledgement that childcare service has a great impact on the possibility for women to combine career and motherhood. The aim of this essay is to study how women’s history and the social norms affect this question with applying Anthony Giddens theory of structuration. Giddens argue that the individuals shapes the society and its structure. The result of the study reveals that in Italy the traditional social norms still are strong. A major part of the Italian men and women still has the opinion that men are not well suited to take care of children. They even think that preschool children suffer if their mothers are working. In Sweden, the social norms are diverse, but we can see that in 1990s a major part of swedes had the same opinion regarding preschool children as the Italian. This has changed over the years and today almost none of the respondents of the survey agrees that preschool children suffer if their mothers are working. This can explain why many Italian mothers do not go back to work after childbirth. And in the longer term; it can explain why the Italian politicians do not fight harder for family politics and more benefits for working mothers.

Ända sen internets födelse och de första datavirusen dök upp har IT- och säkerhetsexperter insett behovet av att jobba tillsammans över nationsgränser. Behovet av att mötas, utbyta erfarenheter och bygga tillit mellan varandra har ledd till att olika expertnätverk av IT-incidenthanteringsteam (CERT/CSIRT) har vuxit fram internationellt och regionalt sedan 90-talet. Två exempel, som uppsatsen studerar, är The Forum of Incident Response and Security Teams (First) och det europeiska Task Force-CSIRT.  På senare tid har regeringar insett samma sak och sedan mitten av 00-taltet bildat mellantatliga, informella nätverk vad gäller IT-incidenthantering och cybersäkerhet. Två ytterligare exempel, vilket uppsatsen också studerar, är European Governmental CERTs (EGC) och Nordic CERT Cooperation (NCC).  EU tagit även tagit en större roll när det gäller gemensam krishantering. Komissionen och utrikestjänsten lanserade 2013 en cybersäkerhetsstrategi och la samtidigt förslag på ett direktiv för nätverks- och informationssäkerhet (NIS-direktivet) vilket blev verklighet 2016. I direktivet ingår ett EU-nätverk för nationella IT-incidenthanteringsteam (EU CSIRT-Network, EU-CNW), vilken uppsatsen studerar och särskilt jämför med tidigare, ovan nämnda, nätverk. Uppsatsen jämför tre förtroendemodeller för informationsdelning mellan IT-incidentshanteringsenheter, eller CERT/CSIRTs. Till de tre modellerna har fem olika nätverk för samarbete mellan CERT/CSIRTs kategoriserats, med hjälp av strukturerade intervjuer som genomfördes  med fyra personer med relevant bakgrund i ämnet. Undersökningen möjliggör en översiktlig jämförelse mellan de fem nätverken, och en specifik jämförelse av det nyligen skapade EU-nätverket för IT-incidentehantering.  Till sin hjälp drar uppstasen på begreppen sammarbetsdesign och tillit, vilka uppmärksamas av Fägestens (2010) forskning om underrättelsesamarbeten. Vidare operationaliseras jämförelsen efter Hollis (2010) studier av transgovernmental networks (TNGs), vilket granskas efter fyra variabler: medlemskap, struktur, autonomi och funktion. Undersökningen har identifierat tre kategorier, eller förtroendemodeller: den vidöppna metoden, den snäva metoden och den ålagda gemenskapen. Undersökningen har brottats med en skillnad i antalet öppna källor tillhörande de olika CERT-nätverken, vilket har påverkat jämförelsens metodologiska förutsättningar. Undersökningen bekräftade vikten av en frivillig, snäv krets med ett stängd eller kontrollerbart medlemskap som drivande för byggandet av förtroende mellan IT-incidenthanteringsteam. Därför bör EU:s nätverk för IT-incidenthantering vara något av det värsta av alla världar, eftersom det är en öppen krets med obligatoriskt, okontrollberbart medlemskap (om man bortser från EU-medlesmskapet i sig). Samtidigt antyder intervjumaterialet i studien på att EU-nätverket presterade över förväntan i kris, mot bakgrund av ovan variabler. Uppsatsen diskuterar därför EU:s IT-incidenthanteringsnätverk utifrån ett integrationsperspektiv – Mitranys funktionalism och Haas neo-funktionalism – där gemenskap blir ett värde i sig, snarare än operativt informationsutbyte. Detta kräver vidare framtida studier.