One of the most complicated areas of the law is rem. The reason behind such a statement is the fact that the legislature never completed a collective overhaul of the area. Rem is intended to deal with and clear up third party conflicts where multiple party’s have claims on the same property. Equally legitimate interest collides and it is more or less impossible to in advance determine whose interest is the most worth. It seems there has been a tendency from the legislature to ignore the rem and instead deal with concrete problems as they arise. Lag (1944:181) om redovisningsmedel is one of those phenomenon’s where middleman’s have been given the possibility to separate mixed property for their principals. In the preparatory work to the law multiple requisites has been left open for the courts to determine. The law is not intended to be applied conversely and it is therefore possible to obtain the right to separate property outside of the laws applicability. This bachelor thesis primary focus is to investigate if Lag om redovisningsmedels shape gives satisfying predictability. In addition to this an examination of unique cases has been done where the right to separate mixed property has been given outside of the area of Lag om redovisningsmedels applicability. The method of legal dogmatic is being used to interpret and analyze the compiled material. The research shows that the legal system to which rem belongs to is unclear. Lagen om redovisningsmedels requisites are far from clear and the current state of the preceding judgments are ambiguous. The courts haven’t despite the unique cases NJA 1994 s. 506 and NJA 2009 s. 500 managed to establish a general principle. It’s a necessity for the business life to be able to predict the consequences of their actions and thus dare to entrust others with their property. With a limited amount of legislation about mixed property it is important that preceding judgments can create satisfying predictability. The fact that in multiple of cases the judges divert amongst themselves about the grounds of judgment creates only more uncertainty. It is however possible to recognize that theft and practical reasons can lead to a more outstretched possibility to separate mixed property. The Supreme Court has however expressed that these conditions hasn’t led to a general principle about which circumstances has a higher value of protection. The underlying thoughts from the legislative has been to hand over the responsibility for the development of the area to the courts. The current state of this area of the law is throughout uncertain and no satisfying predictability can be found. / Rättsområdet benämnt som sakrätt utgör ett av juridikens mest komplicerade områden. Anledningen till ett sådant påstående är det faktum att lagstiftaren aldrig genomfört en samlad systematisk översyn av området. Sakrätten är avsedd att behandla och utreda tredjemanskonflikter där flera parter har anspråk på samma egendom. Jämbördigt legitima intressen kolliderar och det är mer eller mindre omöjligt att på förhand avgöra vems intresse som är värt mest. Det verkar ha funnits en tendens att ignorera sakrätten från lagstiftarens sida och istället tagit tag i konkreta problem när de dykt upp. Lag (1944:181) om redovisningsmedel utgör ett sådant fenomen där sysslomän getts möjligheten att avskilja egendom för huvudmans räkning. I förarbetena till lagen har dock flertalet av rekvisiten lämnats till rättskiparen att fastställa. Lagen är dock inte avsedd att tillämpas é contrario och det är därför möjligt att erhålla separationsrätt även utanför lagens tillämpningsområde. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på att undersöka om Lag om redovisningsmedels utformning ger en tillfredsställande förutsebarhet. Därutöver undersöks unika fall där separationsrätt medgetts utanför lag om redovisningsmedels tillämpbarhet. Den rättsdogmatiska metoden har använts för att tolka och analysera framtaget material. Utredningen visar på att rättsläget beträffande sammanblandad egendom genomgående är oklart. Lagen om redovisningsmedels rekvisit är långt ifrån uttömmande och rättspraxis är mångtydigt. Domstolarna har inte trots de unika fallen NJA 1994 s. 506 och NJA 2009 s. 500 lyckats fastställa en allmän princip. Det är nödvändigt för affärslivet att kunna förutse konsekvenserna av sina förehavanden och således våga anförtro annan sin egendom. Med en begränsad lagstiftning avseende sammanblandad egendom är det viktigt att de prejudikat som skapas ger en tillfredsställande förutsebarhet. Faktumet att det i ett flertal domar råder skiljaktiga meningar bland justitieråden påvisar ytterligare osäkerhet. Det går emellertid urskilja att stöld och praktiska skäl kan leda till en mer långtgående separationsrätt. Högsta domstolen har dock uttalat att dessa förutsättningar inte lett till någon generell princip om vilka omständigheter som är att anse som mer skyddsvärda. Utgångspunkten från lagstiftarens sida har varit att överlämna ansvaret för rättsutvecklingen på rättskiparen. Rättsläget är dock genomgående oklart och någon tillfredsställande förutsebarhet kan inte konstateras.