In the wake of ever more occurring and evident consequences brought by climate change such as droughts and an increasing world population, a responsible use and handling of freshwater has never been as important as before. Stormwater is more than often not treated and simply released back in nature with any kind of pollution it has collected on its way, one of which being heavy metals. By treating stormwater not only would this underutilised resource be made use of, creating a new source of freshwater, but environmental pollution caused by untreated stormwater could be potentially decreased, as it can be converted into a potential resource rather than a waste caused by nature. There are a number of already established methods to lower the concentration of heavy metals in water, however there are inherent economical and practical disadvantages with each of them. A method that has shown promising results with potential to challenge these contemporary solutions is biosorption. This study has explored the use of fungal biomass of Rhizopus oryzae for heavy metal biosorption in conjuncture with an organic filler material. The metals investigated were Zn, Cu and Fe. Moreover, the effects of pre-treating the fungal biomass with primarily NaOH were also investigated together with the optimal ratio between biomass and filler material and retention time, in order to maximise biosorption.Pre-treating the fungal biomass with NaOH resulted in a considerable increase in biosorption. Moreover, the presence of the filler material had a positive impact on biosorption by further enhancing it. The best effect was obtained at a 4:1 ratio between biomass and filler material. Finally, the best retention time was determined to be around 2 hours, slowly levelling off at higher retention times. However, the use of pre-treated R. oryzae with filler material did not prove to be efficient regarding the removal of heavy metal ions in stormwater at very low concentration of metals, between approximately 4 to 10 ppb. In the future, it would be worthwhile to investigate the viability of this method on stormwater with higher metal concentrations as well as looking into the effects of pH and temperature. / Som en påföljd av de konsekvenser som klimatförändringen har orsakat, som till exempel svåra torkor tillsammans med en ökande världsbefolkning, har det blivit av allt större vikt att hanteringen av sötvatten sker på ett mer ansvarsfullt och hållbart sätt. Stormvatten brukar inte behandlas överhuvudtaget utan släpps tillbaka i miljön tillsammans med föroreningarna som det samlat på sig under sin väg, bland annat tungmetaller.Det finns redan ett antal metoder för att minska koncentrationen av tungmetaller i vatten, dock inte utan ekonomiska och praktiska svårigheter. Hur som helst så har det forskats en del kring en relativt ny metod som har tidigare visat goda resultat och skulle kunna konkurrera med befintliga lösningar, nämligen biosorption. I denna studie har man utforskat möjligheten att använda svampen Rhizopus oryzae tillsammans med ett organiskt fyllmedelsmaterial för biosorptionen av tungmetaller i stormvatten. De tungmetaller som undersöktes var Zn, Cu och Fe. Dessutom har man undersökt effekterna av ett förbehandlingssteg hos biomassan med NaOH tillsammans med det optimala förhållandet mellan biomassan och fyllemedelsmaterialet och retentionstiden för att maximera biosorptionen. Förbehandlingssteget visade en markant förbättring av biosorptionen. Fyllemedelsmaterialet hade för övrigt också en positiv inverkan genom att ytterligare öka biosorptionen. Ett 4:1 förhållande mellan biomassan och fyllemedelsmaterialet resulterade i det optimala förhållandet för komponenterna med tanke på biosorptionen. För retentionstiden visade det sig de bästa resultaten erhålles vid 2 timmar i lösningen. Emellertid visade det sig att användningen av den förbehandlade svampen tillsammans med fyllemedelsmaterialet inte var effektivt på stormvatten med en väldig låg tungmetallkoncentration, ungefär mellan 4 till 10 ppb. I framtiden skulle det vara intressant att undersöka inte bara metodens genomförbarhet på stormvatten med högre metallkoncentrationer, utan även hur pH-värde samt temperatur kan påverka resultaten.