I Thailand tvingas många unga män sälja sex för att få en inkomst för att kunna överleva, men trots det skildras inte män som sexuellt exploateras mycket inom forskningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialarbetare på en organisation i Thailand, som riktar sig till unga män som sexuellt exploateras, uppfattar männens situation samt attityder gentemot dem. För att besvara studiens syfte har kvalitativ metod använts bestående av sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med socialarbetare från en icke-statlig organisation. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar att den vanligaste orsaker till att män exploateras inom sexindustrin är brist på försörjningsmöjligheter. Resultatet visar även ett behov av utbildning och yrkesfärdigheter för möjlighet till andra inkomstgenererande sysselsättningar. Vidare framkommer att männen som sexuellt exploateras löper risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar samt av psykisk ohälsa. Männens nätverk är ofta snävt och utgörs generellt av personer som befinner sig i samma situation som de själva. I resultatet framkommer även att det finns en bristande medvetenhet samt negativ attityd gentemot män som sexuellt exploateras i det thailändska samhället. Delar av resultatet har analyserats utifrån genusteori innefattande maskulinitet och heteronormativitet, samt utifrån begreppet inramning och stämplingsteori.

Det övergripande syfte med denna uppsats var att undersöka hur bidragstagare upplever sin situation och hur de upplever bemötandet från samhället. Syftet var även att undersöka ifall det finns några skillnader i hur de blir bemötta och hur de önskar bli bemötta. Studien genomfördes med hjälp av att intervjua sex bidragstagare som haft försörjningsstöd minst ett år. Studien är kvalitativ och utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. De teorier som användes var skam/stigma, stereotyper och symbolisk interaktionism. Resultatet visade på att samtliga hade negativa upplevelser av att gå på försörjningsstöd, men det varierade i omfattning. Faktorer som påverkade den negativa upplevelsen var en kombination av skamkänslor och ekonomiska svårigheter. Resultatet visade att samtliga deltagare kände skam inför försörjningsstöd, vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Titel: Working on the same conditions - A case study on the role of social workers and the ability to influence within the cross-professional teamwork in a healthcare organization. The purpose of this study has been to describe and understand the role and influence of social workers in the cross-professional teamwork within a healthcare organization. The study has been conducted as a case study with qualitative semistructured interviews with seven professionals in the organization, three of which are social workers. The material has been analyzed using previous research and through a theoretical reference framework where I chose to use three key concepts; role, influence and teamwork. Previous research shows that the legitimacy of the social worker is low in comparison to other professions in healthcare, which is also affected by the fact that members of other professions find it hard to understand what the role of social work within health care is. Social workers have in several studies indicated that they feel a need to defend their social position. Research has also shown that many state that it is the physician in the team who determines the working climate and ability to jointly respect the occupational groups. The result of this study shows an organization where the cross-professional work is part of the very essence of the business. Social workers have the same opportunity for influence within the organization as other professions, and is valued based on the unique knowledge that forms an essential part of the business. The role of the social worker is also clear to other teammembers. Therefore this study shows an organization in which the role and opportunity of influence for social workers is affected very positively in relation to previous research. The study also shows that there are challenges in the organization's activities. These concern issues of stress and to have sufficient capacity, which informants realate to a company in rapid development.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie undersöktes grundskoleelevers användande av sociala medier, hur de väljer att framställa sig själva där samt vilken påverkan användandet av sociala medier kan ha på barn och ungas hälsa. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer. Teorier som har använts för att analysera resultatet är social inlärningsteori samt det dramaturgiska perspektivet. Studiens resultat visar att dagens barn och unga ofta börjar använda sociala medier i mellanstadiet (10-12 år gamla), detta främst för att kommunicera med andra och hålla sig uppdaterade. Vidare förekommer det att barn och unga framhäver positiva saker om sig själva och sina liv samt framställer en förskönad bild av verkligheten på sociala medier. Resultatet visar även att sociala medier kan ha en stor påverkan på barn och ungas hälsa, bland annat då de kan uppleva ångest och låg självkänsla då de blir utsatta för kränkningar eller påverkas av olika ideal som finns på sociala medier.

Huvudsyftet med denna studie är att lyfta fram behandlares erfarenheter av mötet med män som utövar våld i nära relationer. I synnerhet fokuserar vi på att förstå de viktigaste teman från dessa möten och vilken betydelse de har för behandlingsarbetet. Tillvägagångssättet i studien har varit inspirerat av grounded theory, att generera en förklaring från studiedeltagarnas synpunkter och erfarenheter (Creswell 2013). Studien bygger på sex intervjuer som resulterat i möjligheter, hinder, strategier och lärdomar från möten med våldsutövande män. Resultatet visar att det finns sju teman som beskriver behandlares erfarenheter: empati, compassion fatigue, allians, kön och genus, maskulinitet, skam och makt. Dessa teman kan vara hinder och/eller möjligheter i mötet med män som utövar våld i nära relationer. Resultatet visar även att behandlarna i studien har olika strategier i mötet för att förhålla sig till vardera tema. Lärdomar kan dras utifrån studiens teman. Till exempel, olikt tidigare forskning visar denna studie på att det är många påverkansfaktorer i mötet med våldsutövande män. Vi hoppas med denna studie kunna bidra till utvecklingen av detta behandlingsarbetet.

Syfte: Studiens syfte är tvådelad för att kunna undersöka den befintliga kunskap hos blivande socialarbetare om begreppet hemmasittare men även genom att tydliggöra för vad begreppet innefattar bland yrkesverksamma inom området. Metod: Med en kvantitativ ansats undersöks kunskapen om begreppet hemmasittare hos blivande socialarbetare. Med en kvalitativ ansats undersöks hur begreppet kan förstås och tydliggöras. Resultat: Utifrån att ta reda på hur kunskapen ser ut hos blivande socialarbetare genom den kvantitativa ansatsen. Kommer resultatet visa att det brister i utbildningen bland de blivande socialarbetarna men även att det finns en önskan om att få veta mer om begreppet. Sedan i den kvalitativa ansatsen ges en tydligare bild på begreppet som förklarar definitionen av begreppet. Diskussion: Genom att tillföra kunskap om begreppet under utbildningen ökar medvetenheten bland socialarbetare vilket kan leda till ett mer säkert arbete med dessa ungdomar. Även fler resurser som arbetar specifikt med denna målgrupp är något som kan behövas för att kunna förebygga problemet. Slutsats: Det behövs mer forskning inom området för att kunna lösa de problemen som finns hos de elever som inte tar sig iväg till skolan. Det behövs också en tydligare definition om vad begreppet betyder och vad som omfattar begreppet. / <p>2018-01-19</p>

Föreliggande studie tar del av ett urval unga kvinnors personliga erfarenheter av hedersrelaterad problematik i Sverige. Syftet är att påvisa när och varför våldet uppstår i deras liv samt vilka konsekvenser det har fått för dem. Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med ett urval unga kvinnor med olika etniska tillhörigheter, mellan åldrarna 16 till 35 år. Ett krav var att samtliga skulle ha någon form av förstahandserfarenhet kring hedersrelaterat förtryck och våld. I denna undersökning har fyra av de unga kvinnorna kommit ut ur det hedersrelaterade förtrycket och våldet, medan den yngsta på 16 år fortfarande lever i hedersrelaterat förtryck. Resultatet visar att unga kvinnor utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld i samband med att en konflikt uppstår i familjen då hedern kommer till skada eller hotas. Konflikten uppstår när de unga kvinnorna på något sätt går emot familjens värderingar, kulturer och seder. Därmed vill familjen sätta stopp för att dottern inte ska hamna "fel" i livet och då börjar förtrycket som en konsekvens av konflikten. Hedersrelaterat våld förklaras som en åtgärd när familjen anser att de inte längre kan kontrollera den unga kvinnan. Våldet utövas mot kvinnorna när hedern är förlorad och inte längre bara skadad.