Integration of power optimizers in photovoltaic systems is standard practice in some parts of the world. Manufacturers claim that optimizers can significantly reduce electrical losses due to shading. Hence, it is important to investigate this claim and determine under what conditions it is economically warranted to utilize optimizers. In this thesis systems were modelled in PVSyst, for 6 different locations: Abu Dhabi, Borlänge, Madrid, New Delhi, Sydney, and Vienna. In each location there were 3 types of systems: a regular non-optimised system, a SolarEdge optimised system and a TIGO optimised system. Each of these systems had 10 variants where the amount of shading was varied. The system variants were simulated in PVSyst and the effect of power optimizers on electrical losses due to shading was analysed. Afterwards, payback periods were calculated for each system to determine under which conditions power optimizers are economically feasible. It was found that power optimizers significantly reduce electrical losses due to shading. In some scenarios, the losses were reduced by up to 58 %. However, in the current economic climate in 2018, it is not feasible to incorporate power optimizers, in photovoltaic systems in Abu Dhabi, New Delhi or Sydney. Furthermore, in Borlänge, Madrid, and Vienna, optimizers are only feasible if there are high levels of shading, which is not realistic for a regular photovoltaic system.

För att minska den globala uppvärmningen bär utbyggnaden av förnybar energiproduktion en stor vikt i dagens samhälle. Av den anledningen är det av stor betydelse som nya tekniker för energiproduktion testas. För att undersöka huruvida dessa tekniker är effektiva och lönsamma är det viktigt att deras produktionsdata publiceras och görs tillgänglig för allmänheten. Det är anledningen till att det här projektet beställts från Ihus via STUNS energi. Projektidén var att samla in högfrekvent uppmätt produktionsdata från en soltracker, ett vindkraftverk och ett batterilager. Dessutom skulle väderdata samlas från en väderstation och solinstrålningsmätare för att sedan offentliggöra datan via STUNS Energiportal. För genomförandet av projektet användes en enklare dator för att ta emot information från olika sensorer. För att kommunicera med enheterna användes olika standardiserade kommunikationsprotokoll. Enheterna konfigurerades och kopplades in i datorn. Den insamlade datan bearbetades med en programmerad kod. Programmet sände iväg datan till en molnlagringsplattform för att sedan publicera den. Uppkoppling mot soltrackerns växelriktare samt pyranometern lyckades. Den insamlade informationen från de två enheterna publicerades sedan på Energiportalen. Väderstationen producerade data men kommunikation med det ursprungligt tänkta protokollet lyckades inte att upprättas. Genom ett annat protokoll erhölls värden, men inte genom den implementerade koden. Dessutom uppstod problem med batterilagret och vindkraftverket. Ingen information lyckades hämtas från någon av dem. I projektets gång har det samlats in mätpunkter var femte sekund för respektive enhet. Utifrån det erhållna resultatet kan de konstateras att vid högfrekvent insamling av väder- och produktionsdata, blir viktig information tydligare för vardera energiproduktionsenhet. Denna information kan gå förlorad vid lågfrekvent datainsamling. Det beror på vädrets hastiga fluktuation. En lågfrekventare datainsamling ger således en sämre uppfattning av hur värdena egentligen ändras med tiden.