Idag utbildas speciallärare med olika inriktningar, mot språk, mot särskolan och mot matematik. Det utbildas också specialpedagoger. Dessa examinas sedan för att inneha olika yrkesroller. Syftet med denna studie är att undersöka glappet mellan verksamhetens behov och policydokumenten i relation till yrkesroller som definieras i styrdokumenten. Sju rektorer och en biträdande rektor har intervjuats. En skola hade två speciallärare, en med inriktning språk och en med inriktning matematik. Detta var en F – 9 skola med närmare 400 elever. Vid en skola, F – 9 hade man en specialpedagog med en gammal utbildning som vid legitimationsreformen hade fått behörighet som specialpedagog, speciallärare med inriktning matematik och speciallärare med inriktning språk. Hon jobbade dock uteslutande som specialpedagog. Ingen annan skola i hade en speciallärare med inriktning matematik anställd. Flera rektorer utryckte en önskan om att ha en speciallärare med inriktning matematik i sin organisation men ansåg att dom inte hade utrymme för både en med inriktning språk och matematik. Flera rektorer ansåg att det var inom svenska som de största behoven av särskilt stöd fanns. Flera rektorer sade sig känna till att det fanns olika inriktningar i utbildningen för specialpedagogisk kompetens. En rektor ansåg att de olika yrkesrollerna är bara titlar som inte har någon praktisk betydelse. En rektor ansåg att:   Det primära för verksamheten var att få tag på rätt person, om den personen har en speciallärarexamen, oavsett inriktning, är det ett stort plus.  Empirin till denna studie har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Den teoretiska bakgrunden till denna studie är inspirerad av Claes Nilholms didaktiska teorier.