No description available.

No description available.

The purpose of this study is to examine the purpose of literature instruction in English 5, 6 and 7. The questions that are examined are; the purpose of literature instruction in English, which methods are used by the teachers and how teachers choose which literature to include. The study is qualitative and is based on an interview study in which three teachers that currently teach English 5, 6 and 7 participated. These interviews are presented and discussed in relation to the curriculum, GY11, course documents and research in the area. The results show that teachers use literature to achieve a number of goals set by the curriculum and course documents, and that they often choose to include extensive reading in courses even when it is not demanded. The teachers use several methods, where discussions and written assignments complement each other. Literature selection is based on a careful balance between getting students motivated to read the assigned literature and achieving the intended purpose.

<p>Godkännandedatum 2016-06-29</p>

No description available.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöks det moderna bruket av former som lärarinna, taleskvinna och kvinnlig polis, liksom den hållning som den offentliga svenska språkvården har, och har haft, i frågan om de feminina yrkesbeteckningarnas existens. Syftet är att ge en empiriskt grundad bild av bruket men också att beskriva den generella tendensen att välja bort de feminina yrkesbeteckningarna som en språkplaneringsprocess och, med avstamp i feministisk lingvistik, problematisera utvecklingen av ett (två)könat system för personbeteckningar. I uppsatsen presenteras två delundersökningar: en korpusbaserad språkbruksanalys, som grundar sig på tidningsmaterial, och en språkvårdsanalys, där jag utgått från språkvårdens normerande yttranden i frågan. Analysen visar att avledningssuffixet -(er)ska, mycket på grund av beteckningen (sjuk)sköterska, är den mest frekventa uttrycksformen i yrkesrelaterade nominalfraser. Därefter kommer adjektivet kvinnlig, -kvinna som efterled samt suffixet -(ar)inna. Vad gäller språkvården framgår av analysen att man, åtminstone sedan 60-talet, verkat för att traditionellt maskulina beteckningar ska få neutral status, medan de feminina beteckningarna gång på gång likställs med könsbundenhet. Ensidigheten i språkvårdens rekommendationer, och det faktum att språkvården länge försöker vidmakthålla beteckningar bildade med -man, kan självklart problematiseras ur ett feministiskt emancipatoriskt perspektiv.

No description available.

No description available.