The impact of electromagnetic interference (EMI) from all kinds of electronic devices could be a severe problem for the reliability on communication systems. Many of the services and functions we use everyday in society are built on radio communication. Examples of this could be to use WiFi, Bluetooth or listen to FM radio. These wanted signals is though always exposed to noise and unwanted EMI, by for example a solar cell plant or an office with several computers. Radio receivers uses as weak signals as possible to be energy efficient and they are therefore sensitive to all kinds of interfering signals.  The interfering signals that affect the communication system is in this report modeled as sinusoidals. It is investigated how the sum of multiple similar interfering signals could be modeled and which effects the models have on the performance of a communication system. Having similar interfering signals implies having the same amplitude and roughly the same frequency but the phase may be individual. It is common to approximate the sum of interfering signals as additive white Gaussian noise (AWGN) with total power corresponding to the sum of the individual interfering signals' power. However, it is not stated when this power summation approximation is valid to use in terms of the interfering signals' characteristics. The thesis' results are obtained by simulating interfering signals and their effect on a basic communication system. The performance of the system is evaluated primarily by the bit error rate (BER) and three cases are found when the power summation approximation is not valid. The first case is when the sent signal and the interfering signal(s) have the exact same frequency, the second case is when the number of interfering signals is below three, and the third case is when the interfering signals' aggregated maximum amplitude (each interfering signals amplitude times the number of interferers) is below, or near, the amplitude of the sent signal. / Påverkan från elektromagnetiska signaler från olika typer av elektroniska apparater kan vara ett stort problem för ett kommunikationssystems prestanda. Många av de tjänster och funktioner vi använder dagligen i samhället bygger på radio-kommunikation. Exempel på detta kan vara att använda WiFi, Bluetooth eller lyssna på FM radio. Dessa önskade signaler, nyttosignaler, utsätts dock alltid för brus och oönskade störsignaler, från till exempel en solcellspark eller ett kontor med många datorer. Radiomottagare använder så svaga signaler som möjligt för att vara energieffektiva och de är därför känsliga för alla typer av störsignaler.  Störsignalerna som påverkar kommunikationssystemet är i denna rapport modellerade som sinusformade signaler. Det undersöks hur summan av flertalet liknande störsignaler kan modelleras och vilka effekter modellerna har på ett kommunikationssystems prestanda. Att störsignalerna är liknande innebär att de har samma amplitud och ungefär samma frekvens, men att fasen är individuell. Det är vanligt att approximera summan av störsignaler som additivt vitt Gaussiskt brus (AWGN) med en total effekt motsvarande summan av de enskilda störsignalernas effekt, men det är inte fastställt när denna effektsummering-approximation är giltig att använda med hänsyn till signalernas egenskaper. Rapportens resultat är framtaget via simuleringar av störsignaler och deras effekt på ett grundläggande kommunikationssystem. Systemets prestanda är främst utvärderad genom att beräkna bitfelssannolikheten, och det visar sig finnas tre fall då man inte bör använda effektsummerings-approximationen. Det första fallet är när nyttosignalen och störsignalerna har exakt samma frekvens, det andra fallet är när antalet störkällor är under tre, och det tredje fallet är när störsignalernas sammanlagda maximala amplitud (störsignalernas enskilda amplitud gånger antal störkällor) är mindre än, eller nära, nyttosignalens amplitud.