Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning och teori har även hjälpt till att skapa de kategorier som används i undersökningen. Teorin utgår ifrån ett postkolonialt perspektiv där fokus ligger på skillnadsskapande mellan ”vi” och ”dem”.Det mest tydliga resultatet är att Afrika fortfarande till största utsträckning används till att beskriva något som är annorlunda och då ofta som något negativt. Undersökning visar även att författare och förlag inte sällan vägleder elever i den svenska skolan till att tycka synd om afrikanen genom att till största del använda bilder som gestaltar något negativit eller annorlunda samt att naturen och djuren på kontinenten ibland kommer i första hand. Slutsatsen av undersökningen är att Afrika till största del fortfarande används som en motpol till västvärlden och därmed fortfarande ses som något underlägset och underutvecklat.Nyckelord: