Studien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av deninitiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för enrevisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhållaframtida intäkter. Förekomst av low-balling är således intressant att undersöka då det kan påverkarevisorers oberoende och därmed minska revisionens försäkran. Tidigare studiers resultat omförekomst av low-balling varierar, fenomenet har dock aldrig undersökts på den svenskamarknaden. Studien påvisar förekomst av low-balling i en knapp majoritet av revisionsbyråbytenunder år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Majoriteten av revisionsbyråbytendär förekomst low-balling påvisas innehar en sänkning av revisionsarvoden med över -10 procentvid revisionsbyråbyten följt av höjning med över 20 procent. Då resultatet uppvisar indikation påförekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten påvisar denna studie vikten av framtida studier avaspekter som härrör till fenomenet. Aspekter så som low-balling i relation till revisionens funktionoch revisorers oberoende, drivkrafter bakom förekomst av low-balling samt eventuella effekter somkan uppstå i och med low-balling.

Free cash flow and capital structure is a widely covered topic, with several studies conducted in previous years and markets. We set out to examine the possible effects of free cash flow and capital structure on the Stockholm Nasdaq OMX between the years 2018 and 2022. Regarding this period, no previous studies had been conducted that consisted of a population encompassing an entire market. We decided to employ a deductive approach to perform our quantitative research. Using the ORBIS database, we gathered data regarding variables free cash flow, debt ratio, debt-equity ratio, asset turnover ratio, return on equity and return on assets. Return on equity and return on assets worked as our dependent variables, with free cash flow, debt ratio, debt-equity ratio and asset turnover ratio as independent variables. After testing the data for heteroskedasticity and autocorrelation, a fixed effects regression model was both constructed and examined along with a Pearson’s correlation test.  Our results indicated a significant negative relationship between free cash flow and return on equity, as well as a significant positive relationship between asset turnover ratio and return on equity. From these results, we gathered we had detected evidence to support the financial slack theory, which is a theory that highlights the importance of keeping an excess of resources to use when needed. The theory advocates using additional resources and not allowing an overflow of assets to gather dust in inventory.