Syftet med denna studie är att undersöka det tidigmedeltida uppländska landskapets organisation och struktur samt utveckla metodologiska redskap som kan användas i senare studier för detta syfte. Fokus ligger i uppsatsen på att inventera, lokalisera och utreda storgårdars/huvudgårdars utbredning och funktion i det tidigmedeltida uppländska landskapet. Detta görs genom tre delstudier: i delstudie 1 inventeras och lokaliseras så många potentiella storgårdar/huvudgårdar som möjligt i det uppländska landskapet med hjälp av en samanställning av indikationer på storgårdsdrift/huvudgårdsdrift gjord i uppsatsen samt bokserien Det medeltida Sverige. I delstudie 2 utreds kopplingen mellan konstaterade storgårdar/huvudgårdar och slättbygd/centralbygd i landskapet samt dessa enheters relation till fördelaktig jordmån medhjälp av SGUs kartgenerator. I delstudie 3 utförs ett tillförlitlighetstest hos tre metodologiska redskap (Trestegsmodellen, egaliserat ägande och reglerad bebyggelse) i relation till deras förmåga att identifiera tidigare storgårdsdrift/huvudgårdsdrift hos gårdar/byar i det tidigaste kartmaterialet från Lantmäteriet. I delstudie 1 har 341 potentiella storgårdar/huvudgårdar inventerats och en översiktskarta över dessa enheters lokalisering har producerats. Resultatet av delstudie 2 pekar på att de konstaterade storgårdarna/huvudgårdarna är integrerade i slättbygderna/centralbygderna i Uppland samt att dessa enheter är kopplade till fördelaktig jordmån. I delstudie 2 fastställs även att sätesgårdar under den tidiga medeltiden också finns väl integrerade i slättbygden/centralbygden. I delstudie 3 konstateras att ingen av de tre metodologiska redskapen på ett tillfredställande sätt kan identifiera tidigare storgårdsdrift/huvudgårdsdrift.