<p>Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tänka på när de skall framföra ett dödsbud. Två andra frågor vi ska söka svar på är hur en människa som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka få fram ett förberedelsekort ”inför dödsbud”, eftersom det inte finns några gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fått någon djupare utbildning i ämnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det är viktigt att polisen lämnar ett värdigt dödsbud till anhöriga. Det är viktigt att poliser, erfarna liksom aspiranter, reflekterar över hur de vill lämna dödsbud på bästa sätt. Därigenom kan de stärka allmänhetens förtroende för polisen. För att få fram fakta och information om ämnet har vi valt att använda oss utav muntliga och skriftliga källor. Vi anser att den viktigaste informationsinhämtningen kommer att bli våra intervjuer. Det är härifrån vi kommer att få fakta om polisers erfarenhet och arbetssätt vad gäller dödsbud.</p>

<p>Polisen har utvecklat ett nytt koncept, ”Nationell Bastaktik”, man samlade ihop kompetens från Sveriges olika polismyndigheter som låg till grund för utformningen av taktiken. Bastaktiken syftar till att ha en gemensam nationell taktik vid vardagliga polisiära situationer. Bastaktiken är uppbyggd av tre olika förhållningssätt, mentalt, kommunikativt och grundläggande taktiskt. Man har tidigare erfarenhet av problemen som uppkommer när poliser från olika polismyndigheter ska samarbeta med varandra ex, polismorden i Malexander. I och med bastaktiken och en nationell kunskapsnivå inom området stärks polisens möjligheter att rättssäkert och effektivt kunna agera i det vardagliga polisiära arbetet. Genom kunskap och förståelse om bl.a. kommunikation, konfliktkunskap, taktik, mental förberedelse, etik, juridik mm blir vi som poliser mer medvetna om hur vi kan agera och påverka en situation och därmed få en ökad säkerhet för alla parter. Alla poliser i yttre tjänst, ca 6000 st skall genomgå en bastaktisk utbildning på 10 dagar för att få snoppar taktiska plattform att stå på. Syftet med arbetet är att på ett konkret och enkelt sätt redogöra för delar i bastaktik. Vi har valt att koncentrera oss på det grundläggande taktiskt och kommunikativt förhållningssätt. Denna kunskap hoppas vi kunna använda oss av för att utföra vårt arbete som polis på ett säkrare sätt.</p>

<p>Under de senaste tio åren så har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svårare händelser. En av dessa är t.ex. polismorden i Malexander där två poliser blev skjutna till döds. Dessa händelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlätta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser. En del i den nya nationella bastaktiken fokuserar på mental träning. I polisyrket så utsätts vi för mycket och många typer av stress. Kunskap om hur våra stressreaktioner ter sig och metoder att hantera stress kan underlätta vårat jobb som poliser avsevärt. Det är dessa två delar, mental träning och stress, vi valt att fördjupa oss i eftersom vi anser att det är två viktiga delar för att kunna få ett långt och hälsosamt arbetsliv. Vi har genomfört en jämförelse mellan den nya bastaktikens utbildnings CD-skivor och ett träningsprogram som tagits fram av Lars-Eric Uneståhl. Vi har genom att studera relevant litteratur inom området mental träning fått en djupare bild på hur mycket det mentala spelet påverkar oss som person och i yrket. Genom våra studier har vi märkt att det finns mycket litteratur på området. Den mesta forskningen berör idrotten men vi tycker att den är flexibel och kan användas av yrkesverksamma poliser.</p>

<p>I den här studien har vi tittat på hur utbildning, motivation och feedback påverkar arbetsprestationen hos ordningspoliser, men vi har även tittat på hur dessa faktorer påverkar varandra. En av frågeställningarna i arbetet har varit om en handdator med lathundar/checklistor skulle kunna vara ett bra arbetsredskap i polisarbetet, samt hur denna handdator skulle kunna påverka arbetsprestationen ur ett utbildnings-, motivations- och feedbackperspektiv. Vi har inte på något sätt skrivit en heltäckande studie över vad som påverkar dessa faktorer utan koncentrerat oss på hur en handdator skulle kunna fungera motiverande, utbildande och som en källa för feedback av det egna arbetet. Vår slutsats har blivit att vi tror att en handdator skulle kunna höja arbetsprestationen hos poliser i yttre tjänst som helhet och att vissa poliser skulle kunna få en ökad arbetskapacitet av att jobba med ett sådant hjälpmedel. Det finns dock många ytterliggare faktorer som påverkar som vi har utelämnat eller bara berört lätt i denna studie.</p>

<p>Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext. Vi presenterar två alternativa kommunikationsmodeller som främst handlar om hur man bemöter personer i stressiga situationer. Skillnaden mellan den nationella bastaktikens kommunikativa del och de alternativa kommunikationsmodellerna är främst att bastaktiken ger ramarna för hur en polisman kan hantera konfliktfyllda situationer medan de alternativa modellerna är detaljerad och situationsspecifik i sina handlingsförslag.</p>

<p>Som polis är man skyldig att utföra kriminaltekniska undersökningar i de fall där det är av betydelse för utredningen. Under polisutbildningen får eleverna en grundutbildning i kriminalteknik, dessa kunskaper behöver dock underhållas med jämna mellanrum. Västerbottens läns polismyndighet har löst detta genom att regelbundet utbilda sina poliser. Utbildningen innehåller en teoretisk och en praktisk del. Syftet med fördjupningsarbetet är att undersöka om utbildning i kriminalteknik får poliserna att säkra fler spår på brottsplatser, om den tekniska roteln ser någon synlig effekt av detta samt att undersöka om det blir några andra effekter av regelbunden utbildning. Vi har också samlat den information vi behövde genom att läsa in oss i ämnet samt att spendera ett antal timmar på polisstationen i Umeå. Övrigt kunskapsinhämtande har skett via ett par personer med särskild kompetens inom kriminalteknik och registerhantering. Vår slutsats av fördjupningsarbetet är att utbildning är bra för polisernas självförtroende samt att den ökar deras intresse och motivation till att säkra spår. Utbildningen är också ett bra tillfälle att knyta kontakter mellan tekniker och poliser. Att teknikerna sedan kontinuerligt ger feedback på de spår som lämnas in, är enligt oss det bästa sättet att hålla polisernas motivation vid liv!</p>

<p>I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo. Grundtanken bakom geografisk profilering och Rigel är att människan är lat dvs. hon väljer det alternativ som innebär minsta ansträngning och rör sig enligt ett invant mönster samt att hon gör rationella val. Detta används i analysen av hur en gärningsman verkar och väljer brottsplatser. Vår slutsats är att beslutsunderlaget för att låta utbilda analytikerna varit bristfälligt. Vi har inte kunnat påvisa att metoden haft ett positivt utfall i de fyra fall vi fått tillgång till. Det arbete som utförts i andra länder pekar dock på att metoden kan vara till stor nytta i utredningsarbete. Geografisk profilering är fortfarande väldigt nytt i Sverige men genom forskning och fortsatt tillämpning av metoden tror vi att den kan bli ett bra komplement till andra utredningsåtgärder. De nio nya analytikerna kan på så sätt bli en tillgång för svensk polis i framtiden.</p>

<p>Under år 2004 inrättades PKC (Polisens kontaktcenter) i Sverige. I samband med detta fick polisen i januari år 2005 ett nationellt telefonnummer för icke akuta ärenden. Bakomliggande studier visade att det fanns ett behov av att förbättra polisens service och tillgänglighet. Arbetet syftar till att undersöka hur personalen i Norrbotten och Västerbotten upplever sin arbetssituation före kontra efter införandet av ett nationellt kontaktcenter. Vi har därför varit i kontakt med personal som är ansvariga för övervakandet och utvecklandet av PKC i Sverige och intervjuat personal på PKC i de berörda länen för att verklighetsförankra arbetet. Genomgående i det resultat som vi fått fram utifrån våra intervjuer är att personalen upplever sin arbetssituation som mer stressfylld i dagsläget än innan införandet av projektet på grund av underbemanning. Även att personalen blivit tilldelad utökade arbetsuppgifter kan ses som en bidragande orsak till den upplevda stressen. Nationella riktlinjer för verksamheten finns endast i form av projektdirektiv och kan ses som en hämmande faktor i målet att uppnå likvärdig service oavsett varifrån man ringer till polisen. Trivselfaktorn är varierande bland de anställda. Genomgående är dock att man har goda framtidsutsikter för kontaktcenterverksamheten.</p>

<p>När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott. Eftersom anmälningar om övervåld förekommer mot polisen kan det vara en intressant koppling om poliser som utsätts för akut stress och har erfarenhet av något som denne upplevt som allvarligt och traumatiserande, kan reagera med mer våld än vad situationen kräver. Vår slutsats är att det inte alltid uppenbart hur en person mår eftersom symtom undertrycks eller döljs för många på arbetsplatsen men istället kanske tar sin tillflykt på hemmaplan, i alkohol eller narkotikamissbruk, utåtagerande mot familj eller våld i ingripanden som hade kunnat undvikas.</p>

<p>Ett grövre brott begås. Ett krävande arbete sätts igång, ett arbete där de inblandade hela tiden kämpar mot klockan. Olika fakta och information samlas in och bearbetas. Det gäller att reducera antalet misstänkta för att till slut kunna ringa in den rätte gärningsmannen. Vi har fördjupat oss i hur brottsanalys och gärningsmanna-profilering används som ett komplement i utredningar av grövre brott. Vi har studerat ett specifikt fall från verkligheten där vi har jämfört gärningsmannaprofilen som utformades av gärningsmannaprofilgruppen på rikskriminalen med den senare dömde gärningsmannen. Syftet med en gärningsmannaprofil är inte att hitta en specifik person utan att kunna sluta sig till att leta bland en viss grupp av människor, hitta en speciell typ av personlighet. När vi har jämfört profilen med den riktige gärningsmannen anser vi att det syftet är uppnått.</p>