<p>PR appears to be an indistinct division and a complicated resource for companies to value. The current circumstances are negative to the credibility and reliability of PR. This study emphasizes how an application of return on investment contributes to a more strategic use of PR and increases the status and credibility for the division.</p><p>We experience that measuring the economic value of PR is of great importance and of current interest with few prior studies made. The purpose of this study is to find out how a PR-agency and one of its clients relates to and works with evaluation of PR-activities and to which extent the economic contribution of the activity is measured.</p><p>The foundation which the theoretical reference grounds on is theories of Delusions of PR and the use of benefit-cost analyzes, Stages and Levels for Evaluating Public Relations Programs, Marketing Return on Investment and PR Return on Investment. The theoretical reference serves as a base during the analyze of the study.</p><p>The conclusion, based on the empirical body of information, is that an application of return on investment could contribute with a higher status and credibility for the PR-division. The effects that derive from PR-activities are made visible with ROI and can contribute with strong arguments during the negotiation of the budget for the division. PR-agencies are also given motives for the pricing of their work. The objective assessment that is possible to evaluate with help from ROI can bring PR-agencies and companies guidance in the planning of future activities. By considering the budget of PR as an investment its contribution to an organization profit can be evaluated.</p><p>The study’s introduces several critical factors for an application of ROI. These critical factors are evaluation, knowledge and understanding PR and it’s potentials, the relation towards the division and cooperation and maturity in the field.</p> / <p>Företag tenderar att ha en otydlig bild av vad PR innebär och ser PR-aktiviteter som svåra att värdera. Detta påverkar trovärdigheten och pålitligheten för verktyget negativt. En naturlig frågeställning för rapporten blir hur en tillämpning av måttet avkastning på investerat kapital kan bidra till en mer strategisk användning av PR och därmed öka funktionens status och trovärdighet.</p><p>Vi upplever att mätning av PR:s effekter och beräkning av avkastning på investerat kapital är ett mycket aktuellt, intressant och ett relativt outforskat område. Rapporten syftar därför till att utröna hur en PR-byrå och en av dess kunder förhåller sig till och arbetar med mätning och utvärdering av PR-aktiviteter samt att undersöka i vilken grad resultat av dessa aktiviteter kopplas till lönsamhetsmål.</p><p>Som teoretisk grund till denna rapport använder vi oss av teorier kring föreställningar om PR och Benefit-cost-analys, Stages and Levels for Evaluating Public Relations Programs, Marketing Return on Investment samt teorier kring PR Return on Investment. Våra teorier mynnar ut i en teoretisk referensram, vilken används som ett underlag vid analys.</p><p>Utifrån det empiriska underlaget drar vi slutsatsen att en tillämpning av lönsamhetsmått kan leda till ökad status och trovärdighet för PR-funktionen. ROI synliggör de effekter som kommer av PR-aktiviteter och underlättar för funktionens argumentation vid budgetförhandlingar. Med hjälp av ROI får PR-byråer tydligare argument till det pris som bestäms för PR-aktiviteter. Vidare kan PR-byråer och företag ta fram objektiva resultat, vilka kan verka vägledande inför framtida aktiviteter. Genom att se PR:s budget som en investering kan dess bidrag till en organisations lönsamhet tydliggöras.</p><p>I slutsatsen presenteras ett antal kritiska faktorer för tillämpning av ROI. Dessa är utvärdering, kunskap och förståelse för PR och dess potential, förhållningssätt till funktionen samt samarbete och mognad inom området PR och mätning.</p>

PR appears to be an indistinct division and a complicated resource for companies to value. The current circumstances are negative to the credibility and reliability of PR. This study emphasizes how an application of return on investment contributes to a more strategic use of PR and increases the status and credibility for the division. We experience that measuring the economic value of PR is of great importance and of current interest with few prior studies made. The purpose of this study is to find out how a PR-agency and one of its clients relates to and works with evaluation of PR-activities and to which extent the economic contribution of the activity is measured. The foundation which the theoretical reference grounds on is theories of Delusions of PR and the use of benefit-cost analyzes, Stages and Levels for Evaluating Public Relations Programs, Marketing Return on Investment and PR Return on Investment. The theoretical reference serves as a base during the analyze of the study. The conclusion, based on the empirical body of information, is that an application of return on investment could contribute with a higher status and credibility for the PR-division. The effects that derive from PR-activities are made visible with ROI and can contribute with strong arguments during the negotiation of the budget for the division. PR-agencies are also given motives for the pricing of their work. The objective assessment that is possible to evaluate with help from ROI can bring PR-agencies and companies guidance in the planning of future activities. By considering the budget of PR as an investment its contribution to an organization profit can be evaluated. The study’s introduces several critical factors for an application of ROI. These critical factors are evaluation, knowledge and understanding PR and it’s potentials, the relation towards the division and cooperation and maturity in the field. / Företag tenderar att ha en otydlig bild av vad PR innebär och ser PR-aktiviteter som svåra att värdera. Detta påverkar trovärdigheten och pålitligheten för verktyget negativt. En naturlig frågeställning för rapporten blir hur en tillämpning av måttet avkastning på investerat kapital kan bidra till en mer strategisk användning av PR och därmed öka funktionens status och trovärdighet. Vi upplever att mätning av PR:s effekter och beräkning av avkastning på investerat kapital är ett mycket aktuellt, intressant och ett relativt outforskat område. Rapporten syftar därför till att utröna hur en PR-byrå och en av dess kunder förhåller sig till och arbetar med mätning och utvärdering av PR-aktiviteter samt att undersöka i vilken grad resultat av dessa aktiviteter kopplas till lönsamhetsmål. Som teoretisk grund till denna rapport använder vi oss av teorier kring föreställningar om PR och Benefit-cost-analys, Stages and Levels for Evaluating Public Relations Programs, Marketing Return on Investment samt teorier kring PR Return on Investment. Våra teorier mynnar ut i en teoretisk referensram, vilken används som ett underlag vid analys. Utifrån det empiriska underlaget drar vi slutsatsen att en tillämpning av lönsamhetsmått kan leda till ökad status och trovärdighet för PR-funktionen. ROI synliggör de effekter som kommer av PR-aktiviteter och underlättar för funktionens argumentation vid budgetförhandlingar. Med hjälp av ROI får PR-byråer tydligare argument till det pris som bestäms för PR-aktiviteter. Vidare kan PR-byråer och företag ta fram objektiva resultat, vilka kan verka vägledande inför framtida aktiviteter. Genom att se PR:s budget som en investering kan dess bidrag till en organisations lönsamhet tydliggöras. I slutsatsen presenteras ett antal kritiska faktorer för tillämpning av ROI. Dessa är utvärdering, kunskap och förståelse för PR och dess potential, förhållningssätt till funktionen samt samarbete och mognad inom området PR och mätning.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen. Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser. Begreppet diskurs har i denna studie definierats och använts som ett sätt att åberopa och urskilja olika typer av innehållsliga perspektiv i utvalda ämnen. Kritisk diskursanalys var ett lämpligt verktyg för att kunna kartlägga och förstå användandet av olika typer av diskurser. Exempelvis möjliggörs en medveten analys av uttalanden, deras syften i sina ursprungliga sammanhang och hur de kan påverka olika typer av tilltänkta mottagare. Undersökningens resultat visade att de mest uppmärksammade teman vi fann var frågor gällande ägarskap, fördelning av ledningsposter i det nya företaget, samt nedläggningar. Resultaten visade vidare att nyckelpersonernas diskurser och uttryck varierade beroende på vad man hade för roll i företagets fusion. Rationella diskurser användes mest och av flest nyckelpersoner. De som var helt konsekventa i sin rationalitet, och även uttalade sig mest, var de nyckelpersoner som vi kategoriserade som de operativa nyckelpersonerna. Även styrelseledamöter och andra nyckelpersoner nära kärnan av fusionen och organisationen var oftast rationella. De tillfällen där det var tydligast att man använde sig av nationella diskurser var när nedläggningar och fördelningar av ledningsposter diskuterades.  I dessa fall var det fackliga representanter och avgångna nyckelpersoner som använde nationella diskurser mest. Resultaten och analysen visade en tydlig konsekvent hållning i uttalanden från nyckelpersonerna i styrelse och operationell ledning. Därmed är en av slutsatserna att företaget lyckades bra med att hålla en enhetlig rationell diskurs kring ämnen som relaterade till sammanslagningen. Detta tyder på att man hade en tydlig strategi kring hur dessa frågor skulle hanteras. / Aim: To identify the ways in which key actors, in corporate cross-border mergers, make use of strategic discourse in printed media texts. Moreover, we sought to link these discourses to specific themes and issues in order to determine possible patterns. Material and Method: We have made a quantitative (phase 1) and qualitative analysis (phases 2 &amp; 3) of the media coverage of the merger between the companies Telia (Sweden) and Sonera (Finland) in 2002. The study was made through analyzing a number of articles in selected Swedish and Finnish printed media between January 2002 and December 2006. By studying certain themes and issues more closely the motive was to detect how key actors in the company use discursive strategizing methods to maneuver the presentation constructed in the media. The term discourse has in this study, essentially been defined as a framework in which key actors are able to draw on certain content specific perspectives and themes in order to deliver a certain point of view. Critical discourse analysis is therefore an important tool in order to identify the different messages within these discourses. In processing the results with critical discourse analysis, we have tried to explain how the key actors in the merger, have used these discourses to mobilize and highlight certain issues. Main Results: Based on the results of our research, the issues that were given the most attention in the media coverage were ownership, corporate governance in the merged company as well as shutdowns. Our main conclusion was that different actors used different discourse strategies to mobilize these three issues. Subsequently, the results show that rational discourses were most frequently used. Thus, actors with operational responsibilities, within the merged company, maintained a consistency in keeping to rational discourses. This was true regardless of background and theme. In contrast, national discourses were primarily maintained by union representatives and by former members of the board or other former leaders within the company. These national discourses could primarily be linked to discussions about corporate governance and shutdowns. Finally, this study proves that the key actors within the new merged company used rational discourses consistently. Our conclusion of this is that it is the result of successful strategizing on how these issues were mobilized within the company.