<p>Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. <em>Comprehensive Approach</em> ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde.</p><p>Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på <em>Comprehensive Approach</em> som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ. Utifrån analysen identifieras styrkor och svagheter med konceptet, vilket medför att huvudfrågan vad Storbritanniens syn på <em>Comprehensive Approach</em> innebär och vilket värde <em>Comprehensive Approach</em> har som strategiskt koncept besvaras. Svaret bidrar till ökad kunskap och förståelse för <em>Comprehensive Approach, </em>vilket är uppsatsens syfte.</p><p>Resultatet visar att Storbritannien ser <em>Comprehensive Approach </em>som ett strategiskt koncept som kräver integrerade civil-militära strukturer för att fungera på ett bra sätt. Samtliga Howards dimensioner återfinns, och att ingen dimension överfokuseras är utifrån teorin en styrka. Värdet på <em>Comprehensive Approach </em>som strategiskt koncept kan samtidigt ifrågasättas främst på grund av att det mestadels uttrycks <em>vad</em> som bör uppnås, men däremot sällan beskrivs <em>hur</em> det ska genomföras. Uppsatsen påvisar även svårigheterna att samordna och koordinera aktörer mot ett gemensamt mål i en multinationell miljö, när incitament för samordning saknas.</p>

Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. Comprehensive Approach ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde. Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på Comprehensive Approach som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ. Utifrån analysen identifieras styrkor och svagheter med konceptet, vilket medför att huvudfrågan vad Storbritanniens syn på Comprehensive Approach innebär och vilket värde Comprehensive Approach har som strategiskt koncept besvaras. Svaret bidrar till ökad kunskap och förståelse för Comprehensive Approach, vilket är uppsatsens syfte. Resultatet visar att Storbritannien ser Comprehensive Approach som ett strategiskt koncept som kräver integrerade civil-militära strukturer för att fungera på ett bra sätt. Samtliga Howards dimensioner återfinns, och att ingen dimension överfokuseras är utifrån teorin en styrka. Värdet på Comprehensive Approach som strategiskt koncept kan samtidigt ifrågasättas främst på grund av att det mestadels uttrycks vad som bör uppnås, men däremot sällan beskrivs hur det ska genomföras. Uppsatsen påvisar även svårigheterna att samordna och koordinera aktörer mot ett gemensamt mål i en multinationell miljö, när incitament för samordning saknas.