I århundraden har gator haft ett ekonomiskt, medborgerligt, kulturellt, socialt och politiskt värde. Gator var tidigare de främsta ‘platserna’ där människor samlades för att umgås, handla och koppla av. Men från 1950-talet och framåt, då antalet motoriserade fordon började ta fart, har gatornas funktion som ‘plats’ förbisetts. Som ett resultat har gator utformats och planerats för ett enda syfte, det vill säga flödet av fordonstrafik. Men i takt med ett växande intresse för social och urban hållbarhet har den moderna gatans roll och funktion i våra städer ifrågasatts. Kritiken har ofta riktats mot att gator under de senaste årtiondena endast behandlats som korridorer för trafikflöden fastän de kan erbjuda så många fler funktioner. Diskussionen har därför till stor del handlat om behovet av ett skifte från gata som en länk eller en trafikled till gata som en plats eller en destination. Under senare år har olika begrepp såsom ”gator för människor” och ”gator som platser” fått stor uppmärksamhet. Dessa koncept syftar till att utgå från människor vid utformning och planering av gator. Exempel från hela världen visar hur allt fler städer tar gator i anspråk och omformar dessa till just platser för människor. I Stockholm exempelvis finns det en tradition sedan år 2015 att tillfälligt omforma konventionella bilgator till sommargågator för människor under sommarhalvåret.  Syftet med denna studie är att mäta och utvärdera det offentliga livet och de rumsliga kvaliteterna före och efter den temporära utformningen av Rörstrandsgatan och Skånegatan till sommargågator i Stockholm. Vidare är fokus för denna studie att utforska nyckelbegrepp och teorier för hur man utformar ”gator som platser”. De två huvudfrågorna som ska besvaras i denna studie är:  (1) Hur förändras det offentliga stadslivet och de offentliga rumsliga kvaliteterna före och efter den tillfälliga omformningen av Rörstrandsgatan och Skånegatan till sommargågator? (2) Vilka är nyckelbegreppen och de viktigaste teorierna inom stadsplanering för diskussionen om ”gator som platser”? I denna studie har två metoder använts; direkt observation och litteraturstudie. Direkt observation följer Jan Gehls observationsmetod. Det är en metod som används för att studera samspelet mellan det offentliga rummet och det offentliga stadslivet genom att använda en kombination av flera olika verktyg. Dessa verktyg kan i sin tur användas för att mäta det offentliga stadslivet på olika sätt. En litteraturstudie har också använts för att samla information om olika teorier för hur man skapar gator där människor vill vistas och spendera tid.  Resultaten i denna studie visar att sommargator har en positiv inverkan på det offentliga stadslivet. Exempelvis noterades fler sociala interaktioner mellan människor, antalet aktiviteter som ägde rum ökade också vilket gjorde gatan livligare under hela dagen. Resultatet visar också att människor dröjer sig kvar och stannar till en längre stund på sommargågatorna. / For centuries streets have had an economic, civic, cultural, social and political value. Streets used to be the major ’places’ where people gathered to socialize, trade and relax. However, since the growth of motorized vehicles started in the 1950s, the ‘place’ function of streets has been overlooked. As a result, streets have been planned for one major purpose only, that is, the mobility of vehicular traffic. However, with today’s growing emphasis on urban and social sustainability, it is being recognized that there is a need to shift the function of streets and instead favor the ‘place function’ over the ‘traffic function’. Streets are much more than corridors of vehicular movement. In recent years, concepts such as ‘streets for people’ and ‘streets as places’ have gained much attention. These concepts aim to put people first in the design of streets. All around the world cities are reclaiming streets as public spaces for people. In Stockholm, for example, conventional streets are temporarily redesigned as summer pedestrian streets during the summer. The purpose of this study is to measure and evaluate the success of public life and public space qualities before and after the temporary redesign of Rörstrandsgatan and Skånegatan into summer pedestrian streets in the city of Stockholm, Sweden. Further on, the focus of this study is also to explore key concepts and main theories of how to design ‘streets as places’. The two research questions to be answered in this study are: (1) How does public life and public space qualities change before and after the temporary redesign of Rörstrandsgatan and Skånegatan into summer pedestrian streets? (2) What are the key concepts and main urban planning theories needed in the discussion of ‘streets as places’? For this study two methods were used; direct observation and literature review. Direct observation follows Jan Gehl’s method of observation. It is a method used for studying the interaction of public space and public life by using a combination of multiple public life tools. Overall, these tools can be used to measure public life in various ways. Literature review was used to determine the fundamental factors that contributes to make streets places where people want to spend time and linger.  The results show that summer pedestrian streets have a positive impact on public life. For example, more social interactions were observed, the amount of activities taking place also increased making the street more lively throughout the day. The result also shows that people stay a longer time on the summer pedestrian streets and linger.