<p>Titel:</p><p>En studie om styrelsens oberoende</p><p>Problem:</p><p>Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.</p><p>Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.</p><p>Resultat:</p><p>Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.</p><p>Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.</p>

Titel: En studie om styrelsens oberoende Problem: Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare. Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik. Resultat: Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna. Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.

Med bakgrund i tidigare forsknings tvetydiga resultat samt avsaknad av studier för svensk marknad ämnar denna studie undersöka huruvida styrelsens oberoende har ett samband med företagets finansiella prestation hos svenska börsnoterade företag. Urvalet baseras på bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large-, Mid- och Small Cap samt Nordic Growth Market för åren 2014–2019 med totalt 478 observationer. Med hjälp av multipel regressionsmetod studerades styrelsens oberoende i förhållande till två prestationsmått, Return on Assets (ROA) och Tobins Q. Studien finner inget signifikant samband mellan styrelsens oberoende och företagets finansiella prestation oavsett vilket mått som används. Resultaten är robusta även för test över tidsperioden 2017–2019. Studiens resultat analyseras i relation till tidigare forskning samt agentteori och upper echelon theory. Utfallet för denna studie går inte i linje med teoriernas antaganden eller tidigare forskning i Europa, därav anses ytterligare studier krävas för att säkerställa sambandet.