Den här uppsatsen analyserar relationen mellan lärares skapande av en professionell yrkesidentitet och centralt standardiserade prov- och uppföljningssystem, i syfte att skapa kunskap om politisk styrning av den svenska skolan. Studien utgår från det skolpolitiska reformarbete som sedan år 2011 resulterade i fler och tidigare nationella ämnesprov i svenska grundskolor. Uppsatsen söker synliggöra hur detta tagits emot och uppfattats av lärarna genom att undersöka om och hur det påverkat deras arbetssituation. Det empiriska material som studien grundar sig på har därför inhämtats med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. För att analysera materialet har jag använt mig av tidigare forsknings teoretiska utgångspunker gällande begrepp som professionalism, läroplansteori samt governmentality. Undersökningen finner att lärarna i studien på ett gemensamt sätt identifierar kompetens, tillit och handlingsfrihet som grundläggande delar i definitionen av professionalism, och att de nationella proven på olika sätt uppfattas påverka dessa delar. Uppsatsens slutsats är därmed att de nationella proven utöver sina formulerande intentioner också kan förstås utöva en form av politisk styrning av läraryrket.