• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 6
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Wulla Poddu - bitterer Monat, Monat der Tabus, Monat des Heiligen, Monat des Neuen Jahres in Loli in der Siedlung Tarung-Waitabar, Amtsbezirk der Stadt Waikabubak in Loli, Regierungsbezirk Westsumba, Provinz Nusa Tenggara Timur, Indonesien /

Rothe, Elvira. Unknown Date (has links) (PDF)
Universiẗat, Diss., 2004--München.
2

Motivating and implementing comprehensive ministry in the Christian Church of Sumba

He, Nikolaas. January 1985 (has links)
Thesis (Th. M.)--Calvin Theological Seminary, 1985. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 87-91).
3

An analysis of traditional narrative in eastern Sumba

Forth, Christine E. January 1982 (has links)
No description available.
4

Participation and pressure in the Mist Kingdom of Sumba : a local NGO's approach to tree-planting / by Justin Lee.

Lee, Justin Lance January 1995 (has links)
Errata pasted on front end papers. / Bibliography: leaves 356-371. / xxii, 371 leaves : ill. (chiefly col.) ; 30 cm. / Title page, contents and abstract only. The complete thesis in print form is available from the University Library. / Thesis (Ph.D.)--University of Adelaide, Dept. of Geography, 1996?
5

Some formal characteristics of parallel speech in Kambera

Asplund, Leif January 2017 (has links)
In all languages of the eastern Indonesian island of Sumba, parallel speech is used in ritual contexts. In this study, some characteristics of parallel speech in Kambera are investigated. In the analysis of the structural types of couplets, the units of parallel speech, all the couplets found in Kapita (1987), and some additional materials, even from other Sumbanese languages, are used. In the rest of the investigation, only a sample of 100 couplets, here loosely defined as parallel speech units, in Kapita (1987) of the most common type is used, and the investigation is limited to formal (non-semantic) features which connect the two lines. The features investigated are number of syllables, words, and stresses and syntactic structure. In the discussion part, the question if the existence of non-parallel lines incorporating parallel pairs should be recognized and other questions are discussed. The conclusion summarizes the results about the different varieties of couplets and the formal connection between the two lines in them. / I alla språk på den östindonesiska ön Sumba användsparallellt tal i rituella sammanhang. I denna studie undersöks några egenskaperav parallellt tal i Kambera. I analysen av kupletters (enheter för parallellttal) strukturtyper används alla kupletter som finns i Kapita (1987) och en delannat material, även från andra sumbanesiska språk. I resten av undersökningenanvänds endast ett urval av 100 kupletter, här löst definierade som parallellatalenheter, i Kapita (1987) av den vanligaste typen, och undersökningen ärbegränsad till formella (icke-semantiska) drag som förbinder de två raderna. Dedrag som undersökts är antalet stavelser, ord och betoningar och syntaktiskstruktur. I diskussionsdelen diskuteras bl a om existensen av icke-parallellarader som inkorporerar parallella par bör erkännas. Slutsatserna summerarresultaten om de olika typerna av kupletter och den formella kopplingen mellande två raderna i dem.
6

Selected topics in the phonology and morphosyntaxof Laboya : A field study

Verdizade, Allahverdi January 2019 (has links)
The present study investigates selected topics in the phonology and morpho-syntax of Laboya, a largely undescribed Austronesian language of Sumba island in eastern Indonesia. The study was carried out during nine weeks of field work. The language data is comprised by collected questionnaires and free narratives. The results of the study show that Laboya is a head-marking language, in which grammatical relations are encoded by clitics hosted by the verb. There are two sets of pronominal clitics indexing the subject and object arguments of verbs, as well as the possessors of noun phrases. Definiteness is important for the choice of clitics indexing the verb arguments. In addition, there are several highly frequent clitical elements with various functions. The patterns of their co-occurrence and interaction are accounted for. Negation demonstrates different patterns for main, subordinate and imperative clauses.Relative clauses are post-nominal and introduced by two distinct proclitics for subjective and objective relative clauses respectively. Noun phrases of all argument types are accessible for relativization.The phonology of Laboya is rather typical for Sumbanese languages, having a five vowel system and a contrastive vowel length. There are around twenty consonants, three of which are implosives. The phonology of Laboya differs somewhat from neighbouring languages by the de-prenasalization of formerly pre-nasalized voiced plosives, and by the frequent deletion of word-final vowels /i/ and /u/. / Denna studie presenterar utvalda ämnen inom Labojas ljudlära och morfosyntax. Laboja är ett hittills obeskrivet austronesiskt språk som talas på ön Sumba i östra Indonesien. Studien utfördes under ett nio veckor långt fältarbete genom insamling av frågeformulär och fria narrativ. Resultaten av studien visar att Laboja är ett huvudmarkerande språk där grammatiska relationer uttrycks med klitikor som fogas till verbet. Det finns två uppsättningar av frekventa pronominella klitikor som markerar verbets subjekt, objekt och nominalfrasens ägarskap. Substantivets bestämdhet är en viktig faktor för valet av klitikor som refererar till verbets argument. Därutöver finns det flera högfrekventa klitiska element med varierande funktioner. En redogörelse för mönstren av dessa klitikors samspel och samförekomst ges. Negation i Laboja följer skiftande mönster i huvudsatser, bisatser och imperativa satser. Relativa satser inleds med hjälp av två olika proklitikor beroende på om relativsatsens semantiska subjekt finns att finna i själva relativsatsen eller dess huvudsats. Nominalfraser av samtliga argumenttyper är tillgängliga för relativisering. Labojas ljudlära är tämligen typisk för sumbanesiska språk med femvokalsystem samt kontrastiv längdskillnad. Det finns runt tjugo konsonanter, av vilka tre är implosiva. Ljudläran skiljer sig dock från grannspråken genom att de pre-nasaliserade konsonantljuden har övergått till att vara tonande klusiler, samt genom ett ofta förekommande bortfall av slutvokalerna /i/ och /u/. / Penelitian sekarang menyelidiki bahasan tertentu dalam fonologi dan morfosintaksis di dalam Bahasa Laboya, sebuah bahasa Austronesia yang dituturkan di Pulau Sumba, Indonesia timur, yang jarang diteliti. Penelitian ini dilakukan dalam jangka waktu sembilan minggu yang dilaksanakan langsung di tempatnya. Data yang diperoleh terdiri atas angket dan cerita. Hasil dari penelitian ini menunjukkan bahwa Laboya merupakan bahasa yang cenderung menggunakan penandaan di kepala (awal) kata, di mana hubungan dalam tata bahasa ditunjukkan dengan klitik yang dimiliki oleh kata kerja. Ada dua jenis dari klitik pronomia yang menunjukkan subyek dan argumen obyek sebuah kata kerja, dan juga pemilik dari frasa kata benda. Kepastian obyek sangat penting ketika memilih klitik yang menunjukkan argumen kata kerja. Ada juga beberapa klitik yang paling sering muncul dengan fungsi yang beragam. Pola dari interaksi mereka telah diperhitungkan. Klausa relatif diletakkan setelah kata benda dan dimulai dengan dua proklitik yang khas untuk klausa relatif subyektif dan obyektif. Frasa kata benda dari semua tipe argumen dapat direlativisasi. Fonologi Bahasa Laboya termasuk lazim ketika dibandingkan dengan bahasa-bahasa lain yang ada di Sumba. Bahasa Laboya memiliki lima huruf vokal, di mana panjang pendeknya suatu huruf vokal berpengaruh pada artinya. Terdapat pula dua puluh konsonan, tiga diantaranya merupakan konsonan implosif. Fonologi Bahasa Laboya dapat dibedakan dengan bahasa yang ada di sekitarnya dengan ada de-prenasalisasi dari konsonan letup yang bersuara, dan dengan penghilangan huruf vokal /i/ dan /u/ pada akhir kata.

Page generated in 0.0155 seconds