Zum Abschluss der Forschungsprojekte MobilBericht2, in dem wir die Umsetzung eines Kiezblocks im Komponistenviertel von Berlin-Pankow begleitet und mitgestaltet haben, sowie dem Projekt NahMob, bei dem wir das Bezirksamt Friedrichshain-Kreuzberg bei der Erstellung eines integrierten Mobilitätskonzepts für den Wrangelkiez unterstützt haben, haben wir am Fachgebiet Integrierte Verkehrsplanung gemeinsam mit der Professur für Verkehrsökologie an der TU Dresden einen Leitfaden zur Nahmobilität erstellt. Der Leitfaden soll den kommunalen Verantwortlichen dazu dienen, Nahmobilitätskonzepte für die Mobilitätswende auf Quartiersebene erstellen und umsetzen zu können. Grundsätzlich können unter Nahmobilität auch Konzepte zu Kiezblocks bzw. Superblocks und die Ziele der Verkehrsberuhigung und Gestaltung des öffentlichen Raums in Nebenstraßen verstanden werden. Der Schwerpunkt liegt in der partizipativen Gestaltung der Prozessschritte von der Planung bis zur Umsetzung.:1. Anlass & Ziel 1.1. Kontext und Herausforderungen 1.2. Anforderungen an Prozessgestaltung und Partizipation 1.3. Ziel und Verwendung des Leitfadens 2. Arbeitsschritte 2.1. Auswahlprozess 2.2. Prozessgestaltung 2.3. Partizipationskonzept 2.4. Zielerarbeitungsprozess 2.5. Bestandsaufnahme 2.6. Nahmobilitätskonzept 2.7. Umsetzung 2.8. Evaluierung 3. Fazit 3.1. Zusammenfassung 3.2. Hands-on 4. Arbeitsmaterialien 4.1. Methodenblätter 4.2. Einzelnachweise und weitere Informationen

The motivation for this thesis is a belief that the quality of Public Life is key to unlock the qualities of urbanity and create a community capable of facing social and ecological challenges. Public Life being a complex matter, it is primordial to study it as much as possible, in order to understand the mechanisms controlling it. The aim of this thesis is to describe the Public Life as it is in the new public spaces created in Barcelona through the implementation of a large magnitude urban transformation program called Superblocks. Superblocks consist of a group of city blocks of which the interior streets are “pacified” to free public space from cars, while the entire transportation network is reorganized. The research aims at uncovering how Public Life differs between two Superblocks and the rest of the city, by comparing them to similar areas . The research consisted of 2 weeks of direct observation using methods created by Jan Gehl, followed by an in-depth analysis of the data collected, describing Public Life while separating it between Traveling and Stationary Activities. It found that the quality of Public Life was indeed improved by the Superblocks, but that the changes differed greatly between the two different contexts of the study objects. / Den här uppsatsen utgår från en övertygelse om kvaliteten på livet i det offentliga rummet har en avgörande roll för att frigöra urbanitetens kvaliteter och skapa ett samhälle som kan hantera sociala och ekologiska utmaningar. Livet i det offentliga rummet är en komplex fråga som behöver studeras så mycket som möjligt för att kunna förstå de mekanismer som påverkar det. Syftet med denna uppsats är att beskriva det offentliga livet som det ter sig i de nya offentliga rum som skapats i Barcelona i och med genomförandet av det storskaliga stadsomvandlingsprogrammet Superblocks. Superblocks (”Superkvarter”) består av ett antal stadskvarter där de mellanliggande gatorna omvandlas och frigörs till bilfria offentliga rum samtidigt som hela transportnätverket organiseras om. Undersökningen syftar till att synliggöra hur livet i det offentliga rummet skiljer sig mellan två Superblocks och resten av staden, genom att jämföra dem med liknande områden som inte omvandlats. Undersökningen baseras på två veckors direkt observation enligt metoder utveckla av Jan Gehl, och följdes av djupanalys av den data som inhämtats och som beskriver det offentliga livet uppdelat inom de två kategorierna rörelse och stillastående aktiviteter. Studien visar att det offentliga livets kvalitet påverkades av omvandlingen till Superblocks, samtidigt som förändringen varierade betydligt mellan de två studieobjekten med tydliga kontextuella skillnader.