Denna uppsats undersöker om användandet av stark hjälpinformation kan ge ökad precision i skattningarna i undersökningen Lastbilstrafik – Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar som utges av Trafikanalys. Förutom att en ökad precision är önskvärd i sig, kan det också möjliggöra ett minskat urval. Detta innebär i sin tur att uppgiftslämnarbördan minskas. Tre parametrar undersöks: totalt antal körda kilometer, total lastad godsmängd och totalt transportarbete. För dessa finns precisionskravet att för den skattade årstotalen får den relativa osäkerhetsmarginalen vara högst fem procent (den relativa osäkerhetsmarginalen definieras som halva konfidensintervallets längd dividerat med punktskattningen). Lastad godsmängd är den parameter som ligger närmast gränsen för precisionskravet. Parametrarna estimeras idag med hjälp av en Horvitz-Thompson-estimator. I uppsatsen undersöks olika kombinationer av hjälpinformation och de regressionsestimatorer hjälpinformationen ger upphov till. En simuleringsanalys visar att regressionsestimatorerna verkar ge förväntningsriktiga resultat och lägre varians för punktestimaten. Vid en upprepning av de kvartalsskattningar som publicerats för år 2009 är osäkerhetsmarginalen lägre för samtliga undersökningsvariabler, dock är förbättringen liten för lastad godsmängd. Detta gör att inget minskat urval bedöms vara möjligt utifrån resultaten i denna uppsats, men att det ändå är möjligt att höja precisionen i skattningarna.