Contact with the next of kin to a deceased person by a Nurse, may help the grieving family to gain closure as many family members feel a need to express their emotional grief. According to the WHOs definition of Palliative care supportive conversation and practical support is a necessity and an important part of the palliative care. Ruland and Moores Peaceful End-of-Life Theory has been used as a theory and an important part is to pay attention to how the relatives are feeling, for example symptoms of grief and anxiety and to answer their questions. The purpose of the study was to describe if geographical location, place of death, medical diagnosis and age affect if bereavement support is offered by the Health care to the next of kin within palliative care. Method: Retrospective time line to discover and examine how conversational support was offered. A quantitive method was chosen to enable the data to be analyzed statistically. To collect data the Swedish Palliative Register where used. Results: Larger numbers of the smaller municipalities proved to be better at offering conversational support in comparison to larger municipalities. Most offers for conversational support was in the case of cancer diagnosis, regardless of age. Families that lived in small municipalities where the patient was being treated for cancer 0-4 years with access to specialized palliative care proved to hold the greatest possibility of conversational support. Implication: There is a continuing need for further research in bereavement support and with a qualitative interview study of district nurses there is an ability to capture the factors that affect when bereavement support is not offered to all relatives. / Ett efterlevandesamtal mellan de anhöriga och distriktssköterskan en tid efter dödsfallet kan hjälpa familjen att få ett avslut och många anhöriga önskar att få tala om sin sorg efter sin bortgångna närstående. Enligt WHO:s definition är samtalsstöd och praktiskt stöd en nödvändighet och en viktig del av den palliativa vården. Ruland och Moores teori Peaceful End-of-Life Theory skriver att en viktig del i teorin är att uppmärksamma anhörigas mående, till exempel symtom på sorg och oro samt besvara deras frågor. Syftet med studien var att beskriva om geografisk plats, dödsplats, diagnos och ålder påverkar erbjudandet från hälso-sjukvården om efterlevnadssamtal till anhöriga inom palliativ vård. Metod: Kvantitativ retrospektiv metod har valts för att kunna undersöka bakåt i tiden hur efterlevandesamtal har erbjudits, kvantitativ  metod valdes för att det insamlade materialet skulle kunna analyseras. Data samlades in via Svenska Palliativregistret. Resultat: Några av de mindre kommunerna var oftast  bättre på att erbjuda efterlevandesamtal än större kommuner. Den diagnos som gav flest erbjudna efterlevandesamtal var cancerdiagnos oavsett ålder. Störst möjlighet för närstående att erbjudas efterlevandesamtal har de där den avlidne var mellan 0-4 år, vårdades för cancersjukdom och bodde i en liten kommun med tillgång till specialiserad palliativ vård. Det behövs mer forskning om efterlevandesamtal och genom en kvalitativ intervjustudie av distriktssköterskor finns möjligheten att fånga upp deras uppfattning om vad som påverkar att efterlevandesamtal inte erbjuds till alla närstående.