Den Gemensamma Europeiska Referensramen för Språk (GERS) har haft en betydande inverkan påutvärderingen av språkkunskaper i Europa. Denna studie fokuserar på två nationellaspråkfärdighetstester med avgörande konsekvenser för testtagarna, vilkas utfärdade GERS-nivå kananvändas för antagning till utbildningsprogram, medborgarskap och certifiering i två olika europeiskaländer: CILS i Italien och Swedex i Sverige. Det som testerna avser testa och hur deras innehållåterspeglar detta analyseras i relation till GERS standardnivåer. I analysen fokuseras på inferensernaEvaluation och Explanation i Kanes (1992, 2002, 2013) och Chapelles m. fl. (2008, 2021)tolkningsargument (interpretative argument) som utgörs av sju olika inferenser som används för attanalysera de antaganden som görs om testtagarens språknivå vid tolkning av testresultat ochutvärdering av språktesters användbarhet (figur 1, s. 9, bilaga 2). Resultaten används som en del avett större validitetsargument för språktester kopplade till GERS för att underbygga antaganden omtesternas konstrukt och innehållsrelaterade validitet och konsekvenserna av testernas användning.Den genomgripande frågeställningen är hur den europeiska referensramen tillämpas mellan olikaspråkfärdighetstester och huruvida användningen av en gemensam referensram leder till en jämliktolkning och tillämpning av GERS standardnivåer och en rättvis europeisk språkbedömning. Genomanalysen utkristalliserar sig testernas starka och svaga punkter i relation till grunddokumentet GERS,och vilka sociala konsekvenser testernas användning kan medföra. Resultaten visar att testernauppvisar bristande innehållsvaliditet inom de undersökta områdena, samt att det förekommer faktorersom ligger utanför de konstrukt som testerna avser testa, vilka kan påverka testtagarens testprestation.