No description available.

No description available.

<p> </p><p>Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv. Det är även så att en del adjektiv har stått stilla i sin utveckling.</p><p> </p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?</p><p>Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion. Tillsammans med verbfunktionen har jag tittat närmare på de val av pronomen skribenterna gör och vad det kan säga om deras deltagande i ämnet.</p><p>Resultatet visar att skrivuppgiftens innehåll verkar attrahera pojkar på yrkesprogram. Detta syns exempelvis i analysen av semantiska kedjor där flera skribenter delar med sig av det egna livet i sina texter. Pronomen- och verbbruk visar hur vissa skribenter väljer att inkludera sig själva i sina texter medan andra gör tvärtom och exkluderar sig. När skribenterna argumenterar gör de det genom att positionera sig själva och läsare i olika gemenskaper. Med detta resultat går det även att diskutera kontexten i vilken skrivna texter som det nationella provet i Svenska B uppstår men det är samtidigt ytterst svårt att generalisera.</p><p>Min slutsats blir att eftersom skribenterna har använt sig av texthäftets material och tematik, och de flesta även skriver för en tänkt mottagare, verkar det som att de har funnit uppgiften engagerande, ett ämne som de känner att de har kunskap om och därför har något att säga till om. När dessa elever löser en skrivuppgift som engagerar dem så syns det tydligt genom hur de själva deltar och bjuder in tänkt mottagare till deltagande.</p>

<p>Denna uppsats behandlar adjektivets <em>a</em>- och <em>e</em>-ändelser i personsyftande bestämda nominalfraser. Syftet med studien är att se om det har skett en förändring i bruket av dessa former i tidningstext, och främst om <em>e</em>-ändelser har ökat för kvinnliga referenter och neutrumord samt <em>a</em>-ändelser för manliga referenter. Undersökningen är korpusbaserad och har genomförts i Språkbankens konkordanser, Press 65 och Press 98, där femtio adjektiv har valts ut och undersökts med båda formerna. Resultaten av undersökningen är att <em>e</em>-ändelser för kvinnliga referenter samt neutrumord har ökat något och även att <em>a</em>-ändelsen har ökat för manliga referenter. Detta tyder på att det har skett en uppluckring av den traditionella användningen av adjektivändelserna under den aktuella perioden. Undersökningen visar även att <em>a</em>-ändelsen har ökat i användning över lag samt att vissa adjektiv har förändrats mer än andra.</p>

<p>I denna studie har läsvanor och ordkunskaper jämförts. Tillvägagångssättet i uppsatsen har varit att utgå ifrån hypotesen att omfattande läsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkätundersökning i två niondeklassare på en skola i Uppsala. Enkäten bestod av två delar: dels en läsvanedel där informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de läser och dels en del där informanterna fick göra ett ordkunskapstest. Jämförelsen mellan de två delarna genomfördes genom att informanternas läsvanor poängsattes och sedan jämfördes med antalet rätt de hade på ordkunskapstestet. Korrelationskoefficienten räknades sedan ut för att se om det fanns något samband.</p><p>Undersökningen i denna uppsats har kommit fram till att det finns ett samband mellan omfattande läsvanor och goda ordkunskaper. De niondeklassare som läser mycket, och läser olika sorters litteratur, är bättre på ordkunskap än de som läser lite. Andra resultat som framkommit är att flickor läser mycket mer än pojkar på alla områden som undersökts (skönlitteratur, facklitteratur, dagstidningar, kvällstidningar, serietidningar och tidskrifter) utom serietidningar där det var relativt jämt mellan könen, med en knapp ledning för pojkarna.</p><p>Läsvanorna på Internet är väldigt knappa men det är desto vanligare att informanterna chattar eller besöker olika communities. Flickorna är duktigare än pojkarna på ordkunskap, men skillnaden är liten.</p>

<p>I den här uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av språket i två svenska dagstidningar från år 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet är att ta reda på om det finns några syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige är frågan om detta även återspeglas i språket. Undersökningen baseras på totalt 20 texter, bestående av tidningarnas inrikesnyheter, hämtade från perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De språkdrag som har undersökts är framför allt meningslängd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats. Resultaten visar på små skillnader mellan materialen, men pekar mot ett mer konservativt språkbruk i Aftonbladet, som har längre meningar, fler bisatser, längre utbyggda nominalfraser och längre fundament.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.</p><p>I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.</p><p>Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken.</p>

<p>Denna uppsats handlar om dialekter; hur de förändras, om det är mer</p><p>accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, om det finns något Uppsalaspråk och så tar den upp hur informanterna vill tala om tio år. Den här uppsatsen är baserad på enkätsvar från 52 studenter vid Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna uppger att deras dialekt har förändrats. De från Götaland har störst andel som uppger en förändring. Majoriteten av informanterna svarar även att det inte är mer accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, att det inte finns något Uppsalaspråk och att de är</p><p>nöjda om de talar ungefär som nu om tio år.</p>