<p>I JAS 39 Gripen finns funktioner, kallade uppdragsberäkningar, som informerarpiloten om hur mycket bränsle och tid som förväntas gå åt för att slutföra detaktuella flyguppdraget. Uppdragsberäkningsdelen är stor och komplex och genomatt göra en modell av uppdragsberäkningarna kan man enklare simulera och verifieradem innan införandet av en ändring. I detta examensarbete har en modellav koden implementerats i MATLAB/Simulink.</p><p>Under arbetet har en bränsleberäkningskärna och en accelerationsberäkningsfunktionmodellerats. I samband med modelleringen har modelleringsmetoder utvecklatsför vanligt förekommande dataobjekt och funktionaliteter i koden, såsom variabler,loopar och if-satser. En stor del av arbetet har handlat om validering av modellen mot originalkoden. Valideringen är något som skulle behövas automatiserasför att effektivisera modelleringsarbetet.</p><p>Förbättringar av de befintliga uppdragsberäkningarna har föreslagits och undersökts.Till exempel har statiska och dynamiska modeller av ett modellfel skapatsmed hjälp av multipel linjär regression och systemidentifieringsteori. Då dessa modelleranvändes minskade skillnaden mellan modellernas skattade bränsleflöde ochdet verkliga bränsleflödet. En del av förbättringarna som presenteras är enkla attimplementera i befintlig kod medan andra kräver betydligt mer anpassning. Dagensuppdragsberäkningar har visat sig komplicerade att modellera i Simulink. Islutet av rapporten presenteras ett konceptförslag, baserat på ett reglerteknisktangreppsätt, på hur uppdragsberäkningarna skulle kunna omarbetas för att passaSimulink bättre.</p>

I JAS 39 Gripen finns funktioner, kallade uppdragsberäkningar, som informerarpiloten om hur mycket bränsle och tid som förväntas gå åt för att slutföra detaktuella flyguppdraget. Uppdragsberäkningsdelen är stor och komplex och genomatt göra en modell av uppdragsberäkningarna kan man enklare simulera och verifieradem innan införandet av en ändring. I detta examensarbete har en modellav koden implementerats i MATLAB/Simulink. Under arbetet har en bränsleberäkningskärna och en accelerationsberäkningsfunktionmodellerats. I samband med modelleringen har modelleringsmetoder utvecklatsför vanligt förekommande dataobjekt och funktionaliteter i koden, såsom variabler,loopar och if-satser. En stor del av arbetet har handlat om validering av modellen mot originalkoden. Valideringen är något som skulle behövas automatiserasför att effektivisera modelleringsarbetet. Förbättringar av de befintliga uppdragsberäkningarna har föreslagits och undersökts.Till exempel har statiska och dynamiska modeller av ett modellfel skapatsmed hjälp av multipel linjär regression och systemidentifieringsteori. Då dessa modelleranvändes minskade skillnaden mellan modellernas skattade bränsleflöde ochdet verkliga bränsleflödet. En del av förbättringarna som presenteras är enkla attimplementera i befintlig kod medan andra kräver betydligt mer anpassning. Dagensuppdragsberäkningar har visat sig komplicerade att modellera i Simulink. Islutet av rapporten presenteras ett konceptförslag, baserat på ett reglerteknisktangreppsätt, på hur uppdragsberäkningarna skulle kunna omarbetas för att passaSimulink bättre.