Köpcentra är utsatta för hård konkurrens och kan ha svårt att utmärka sig bland andra centra. Problemet för köpcentra är att erbjuda kunder något unikt som får konsumenter att vilja besöka dem. Det kan även vara svårt för köpcentra att få en överblick över sina kunder på samma vis som enskilda handlare har. Mobila applikationer är ett medie som används allt mer i marknadsföringssyfte. I uppsatsen benämns ordet applikation för ”app”. Det finns många appar där befintliga kunder belönas genom att delta i ett lojalitetsprogram. Tanken med ett sådant lojalitetsprogram är att behålla befintliga kunder samt även få dem att återkomma och bli lojala.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva vilket innehåll i en lojalitetsapp som bidrar till att öka kundlojalitet hos konsumenter gentemot ett köpcentrum.  En kvalitativ studie har utförts i form av sju personliga intervjuer med konsumenter, samt en telefonintervju med centrumledaren på det valda fallföretaget Triangeln i Malmö. Genom dessa intervjuer har en kartläggning av viktiga faktorer för att göra en bra app varit möjlig. För att en app ska generera lojalitet krävs det att appen används av konsumenter samt att appens innehåll bidrar till att konsumenterna vill besöka köpcentrumet. För att en app för ett köpcentrum ska bli använd krävs det att konsumenter känner till att den finns. Det bästa sättet att nå konsumenter med information om appar är genom ”word of mouth” som benämns som mun-till-mun kommunikation. Det betyder att ordet sprids genom att två människor pratar med varandra. Det krävs också att appen har ett specifikt syfte som konsumenter tycker är värd att lägga tid och energi på. Om en app dessutom är underhållande skapas ett engagemang där både nytta och nöje kombineras och som medför att konsumenter vill fortsätta använda den. För att konsumenter ska vilja använda en app bör den även vara enkel att använda och ha ett gränssnitt som känns rätt utifrån det syfte som den ska användas till.  För att ett innehåll i en app ska leda till att besöksfrekvensen på köpcentrat ökar krävs att appen genererar en händelse i utbyte mot ett besök. Det kan exempelvis vara att konsumenten får någon förmån för besväret. Spelifiering ("gamification") är ett begrepp som blivit mycket populärt. Det innebär exempelvis IT-system som influeras av spel för att göra dem underhållande och inspirerande. För att spelifiering ska fungera som ett inslag i en lojalitetsapp för ett köpcentrum bör spelifieringen kombineras med nytta. Om appen endast är underhållande utan någon egentlig nytta eller värde kommer konsumenternas intresse avta efter en tid.  Det framgår även i undersökningen att marknadsföring är av stort värde när konsumenter väljer vilket köpcentrum de ska besöka. Konsumenter är generellt ovilliga att dela med sig av information på sociala medier om det inte är relevant. Dock kan de tänka sig att dela med sig om platsen som de besöker är speciell eller omtalad. Detta betyder att ju mer ordet om köpcentrat sprids så ökar chansen fler konsumenter besöker det och även hjälper till att sprida ordet. För att marknadsföringen ska lyckas krävs engagemang hos den som vill marknadsföras. Ju mer engagemang köpcentrum visar desto mer engagerade blir konsumenter.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess. Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar. Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet. Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats. För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer. Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten. Exempel på det är att hemtjänstpersonalens och distriktssjuksköterskornas höga ansvarstagande gör att antalet avvikelser för läkemedelshanteringen ändå inte sticker iväg trots identifierade flaskhalsbegränsningar i läkemedelshanteringens informationsprocesser. Till förslag till vidare forskning som följer denna studies tråd är att utifrån ett flaskhalsperspektiv göra en utökad och fördjupad fallstudie med mätningar i hur ändringar i arbetssätt, rutiner samt IS/IKT kan påverka flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet i en positiv riktning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.