Bakgrund: Hormonella preventiva läkemedel för män är idag inte tillgängliga på marknaden, de enda tillgängliga preventivmedlen för manligt bruk är i dagsläget kondom och vasektomi som båda är icke-hormonella. Utbudet till kvinnor är desto fler, det första hormonella preventivmedlet till kvinnor godkändes redan på 1960-talet. Flera biverkningar har rapporterats sedan lansering. Vanligt förekommande är viktuppgång, illamående, minskad libido, akne och depression. På 1970-talet började studier utfärdas på manliga hormonella preventivmedel, trots det finns i dagsläget inget godkänt sådant på marknaden. Potentiella hormonella preventivmedel till män innehåller exogena androgener som monoterapi eller i kombination med progestiner. Målet för dessa preventivmedel är att hämma mannens spermatogenes. En normal spermiekoncentration består av ≥15 miljoner spermier/ml utlösning. För att uppnå ett preventivt skydd som är likvärdigt med kvinnliga preventivmedel bör spermiekoncentrationen vara ≤1 miljoner spermier/ml utlösning. Syfte: Syftet med det här litteraturarbetet var att undersöka effektiviteten och säkerheten av potentiella manliga hormonella preventivmedel. Metod: För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie där sex stycken artiklar valdes ut och granskades. Samtliga artiklar hämtades från databasen PubMed. Av studierna som valdes var fem stycken randomiserade och dubbelblindade och en studie var enarmad. Samtliga sex studier undersökte effektivitet och säkerhet av hormonella preventivmedel avsedda för manligt bruk. Resultat: Samtliga studier visar att gonadotropinkoncentrationen hämmas vid användandet av hormonella preventivmedel. Biverkningar som angavs var milda i alla studier utom en. I en studie uppgavs åtta allvarliga biverkningar som ansågs ha en koppling till studiemedicinen. Slutsats: Samtliga manliga hormonella preventivmedel där exogena androgener används som monoterapi eller i kombination med progestiner hämmar follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH)effektivt och reversibelt. Vidare studier behöver göras som är längre än 28 dagar för att kontrollera hur de hormonella läkemedlen påverkar spermiekoncentrationen. Behandling i alla studier utom en gav inga allvarliga biverkningar, vilket indikerar att hormonella antikonceptionella läkemedel för män är säkert att använda. Biverkningar som förekommer för kvinnor var även vanliga för männen i studierna. Det föreligger dock flertalet allvarligare biverkningar vid kvinnligt användande. Längre studier med fler antal deltagare krävs för att undersöka biverkningar som manliga hormonella preventivmedel kan ge upphov till på längre sikt. / Background: Hormonal contraceptives for men are currently not available, the only available contraceptives for male use are currently condoms and vasectomy which are both non-hormonal. The supply for women is greater, the first hormonal contraceptive for women was approved as early as the 1960s. Several side effects have been reported since the launch. Common adverse events are weight gain, nausea, decreased libido, acne and depression. In the 1970s, studies began to be issued on male hormonal contraceptives, although there is currently no approved such product on the market. Potential hormonal contraceptives for men contain exogenous androgens as monotherapy or in combination with progestins. The goal of these contraceptives is to inhibit male spermatogenesis. A normal sperm concentration is ≥15 million spermatozoa / ml of ejaculation. To achieve contraceptive protection equivalent to that of female contraceptives, the sperm concentration should be ≤1 million spermatozoa / ml of ejaculation. Aim: The aim of this literature study was to investigate the efficacy and safety of potential male hormonal contraceptives. Method: To answer the study question, a literature study was conducted in which six articles were selected and reviewed. All articles were retrieved from the PubMed database. Of the studies selected, five were randomized and double-blind and one study was single-armed. All six studies examined the efficacy and safety of hormonal contraceptives intended for male use. Results: All studies included in this study show that gonadotropin levels are inhibited by the use of hormonal contraceptives. Adverse events reported were mild in all but one study which reported eight serious side effects that were thought to be related to themedication that was used in that specific study. Conclusion: All male hormonal contraceptives that uses exogenous androgens as monotherapy or in combination with progestins inhibit follicle-stimulating hormone (FSH) and luteinizing hormone (LH) effectively and reversibly. Further studies need to be done and these studies should preferably have a longer span than 28 days, to check how the hormonal drugs affect the sperm concentration. Treatment in all studies except one did not produce any serious side effects, indicating that hormonal contraceptives for men are safe to use. Side effects that occur in women were also common for men in these studies. However, there are several more serious side effects with female use. Longer studies with more participants are required to investigate side effects that male hormonal contraceptives may have on a long-time basis.