Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

<p>Denna uppsats behandlar Nietzsches proklamation: Gud är död! och tolkningen av dessa ord av Heidegger och Lévinas. Den slutsats som tas är att med Gud avser Nietzsche att Gud som "dör" är inget annat än en objektiverad och begreppsliggjord Gud av det moderna västerländska subjektet, en tom metafysisk konstruktion. Vidare försöker uppsatsen visa hur Gud levandegörs igen med termer som kan accepteras inom vetenskapsfilosofin och det görs genom tänkare som Derrida och Marion verksamma inom postmodernismen. Detta görs genom att påvisa människans sätt att leva är relevant i förhållandet till tron och att människan inte har "Alfa-Omegaperspektiv". Människan måste erkänna att andra perspektiv kan uttrycka sanningar ur sitt perpektiv och vara universiella sanningskandidater.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Uppsatsen <em>Barn och ungdomars gudsbild </em>är en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom ämnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern på barnen och ungdomarna i min undersökning är 6, 7 och 18 år gamla. Efter att ha läst olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  När det gäller ungdomarnas gudsbild ställde jag 10 frågor i ett frågeformulär, till 18-åriga gymnasister i årskurs 3, angående deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrågorna. Därefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har läst om och behandlat i min uppsats. Till sist följer en friare och mer allmän diskussion om resultatet och ämnet barns och ungdomars gudsbild. Den avgörande skillnaden mellan barn och ungdomars gudsuppfattning ligger i skillnaden mellan det konkreta och abstrakta. För ett barn är Gud något mer konkret och påtagligt vardagligt än för en 18-åring. En 18-åring ser på den här frågan med kritiska ögon, samt på ett mer abstrakt sätt än vad barnen gör. Gud är mer en naturlig del i ett barns vardag, i och med den antropomorfa gudssynen, än hos en 18-åring. En 18-åring har även kommit längre i sina funderingar om livsfrågor än vad barnen har gjort och har därigenom bildat sig egna uppfattningar utanför den närmaste omgivningen, vilket har utvidgat deras gudsuppfattning. Gemensamt för både barn och ungdomar i de här ålderskategorierna är att de förkunskaper i till exempel hemmiljön de har med sig, spelar roll när det gäller vilken gudsuppfattning de har. Den syn ungdomar har på Gud är monistisk, inte dualistisk. Många tonåringar och unga vuxna vill nu för tiden heller inte acceptera bilden av Gud som en förstorad fadersgestalt. De vill istället få lov att bilda sig sin egen uppfattning om vad eller vem Gud är. Endast för att man inte tror på Gud som en gubbe i himlen, behöver man inte vara ateist, som Olle Carlsson skriver i boken <em>Kristendom för ateister</em>, 2007, s 29.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera varför människor väljer att gå med i ett samfund.Undersökningen är gjord i Kalmar stad och empirin bygger på kvalitativa intervjuer frånrepresentanter inom de olika samfunden. Målsättningen är att skapa en förståelse för de olikasamfundens organisationer och studera huruvida människor ser sig som sekulariserade ellerej. Det har också varit vår avsikt att studera medlemmarna och deras aktivitet i de olikasamfunden, samt avgöra huruvida sekulariseringen påverkat deras intresse för samfunden.Våra förhoppningar är att studien bidrar till att diskussioner kan uppkomma ur resultatet.Resultatet i vår undersökning visar på en ökad andlighet hos människor i Kalmar stad.Ökningen kan ses som en motsägelse till sekulariseringen och tyder på att samhället idag ärmer öppet mot religiösa samfund. Man kan se tydliga resultat på att samfunden har gjort småbetydelsefulla förändringar för att kunna nå ut till dagens samhällsmedborgare, utan att haförändrat sina grundpelare i någon större utsträckning. Man kan se att respekten församfunden i Kalmar stad har ökat.</p>

<p>This essay examines the processes of interpretations of hadith within a group of muslim women in Stockholm, Sweden. The readings and interpretation of hadith took place in a smaller mosque. The practices of interpretation was studied by the authour through observations and further discussed with informants in interviews. Meaningmaking processes which connected the hadith readings with the everyday life of the group participants; related to questions of moral and etics, relations between men and women and other specific issues, has been highlightened through the observations. The material from observations and interviews has been examined hermeneutically through a narrative model of analysis, revealing structures of interpretation which includes local perspectives as well as connections to a global islamic discourse. The analysis shed a light on the interconnections between the sayings of the Prophet, the religious self and the everyday life of the participants of the group.</p>

<p>Abstract:</p><p>The purpose of this study is to get increased knowledge of how teachers motivate and teach youth about existential questions at junior highchool. My issue for this composition is to find out how – and how much – teachers in fact teach about existential questions in the religious education.</p><p>I interviewed four teachers at junior highschool, with various experiences. One teacher had about thirty years of experience in teaching, and one teacher was quite young and unexperienced.</p><p>The result indicates that the youth were interested in a lot of existential questions. The study also indicates the teachers view of youth’s identity-work and their existential questions.</p><p>The resultat is compared with studies of Dahlin, Hartman and Sjödin.</p>

No description available.