Forholdet mellom teologi og naturvitenskap har vært gjenstand for debatt i lang tid, og i den forbindelse er det mange emner som er identifiserbare. Ett er forholdet mellom troen på Gud som skaper slik en finner det i kristen tro, og hvordan denne troen utfordres av innsikten en har fått og får gjennom naturvitenskap. For det første finner en kristen skapertro og forholdet til naturvitenskap som temaområde i en vitenskapelig debatt. Der retter en i særlig grad søkelys mot teologi og naturvitenskap som vitenskaper, og tar opp konkrete utfordringer som melder seg fra henholdsvis teologisk og naturvitenskapelig hold. Det finnes også en popularisert debatt i media, bl.a. som resultat av den første. Denne debatten er ofte preget av fastlåste posisjoner og med et mangfold av mer eller mindre faglige fremstillinger. Et tredje aspekt som henger sammen med de to foregående, er forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap slik det kommer til uttrykk i skolen. Når jeg retter søkelys mot Norge og den norske skolehverdag i både grunnskole og videregående skole, kan det identifiseres forskjellige utfordringer ved dette temaet. Selv har jeg opplevd forholdet mellom kristen skapertro og aturvitenskap som interessant og utfordrende både som elev og lærer. Gjennom min egen skolegang i både grunnskole og videregående var temaet gjenstand for oppmerksomhet, og det resulterte ofte i diskusjoner både i naturfag og i kristendomsfag. Likeledes har jeg blitt utfordret som lærer i videregående skole (bl.a. religion- og etikkfaget) og innenfor høgskolesystemet. I samtale med andre lærere på grunn-, videregående- og høgskolenivå har det tydelig kommet frem at emnet er aktuelt og utfordrende, særlig med utgangspunkt i naturfagene på den ene side og livssynsfagene på den annen side. Jeg har også opplevd at mange lærere har hatt en egeninteresse av temaet. En av flere utfordringer for læreren er at mange elever oppfatter fagområdene som to konkurrerende tilnærminger til forståelse av virkeligheten. Det kommer særlig til uttrykk i den tradisjonelle polariseringen mellom Bibelens beretninger og oppfatning at den kunnskap som naturvitenskap bidrar med, er sikker kunnskap, mens kristen skapertro forstås som noe mer usikker, fordi den handler om tro i en bestemt mening. Denne polariseringen er ikke særegen for situasjonen i skolen. En av bidragsyterne i den vitenskapelige debatten sier at mange mennesker oppfatter situasjonen slik: ”Scientists (…) base their beliefs on evidence and rational argument, while religious beliefs appear to be founded on ”faith” only; scientific rationality is thus revealed as not only a very manicured and disciplined form of human reflection, but as also incommensurable with, and vastly superior to, religious faith and theological reflection.” Jeg har gjennom lesning av litteratur om forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap fattet særlig interesse for en bidragsyter; John Polkinghorne. Han er en av aktørene i det jeg har betegnet som den vitenskapelige debatten. Han er en av flere som hevder at forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap ikke er konkurrerende, men at de står i et innbyrdes slektskap, og i et interaksjonsforhold. Med det som bakgrunn har særlig ett spørsmål dukket opp gjennom arbeidet med hans bøker. Kan Polkinghornes tilrettelegging bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen slik at de ikke oppfattes som konkurrerende tilnærminger? Svaret på dette er i første omgang positivt. I skolen vil et mål være at læreren i størst mulig grad bidrar til en adekvat fremstilling av forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap. Jeg tenker i den forbindelse ikke på at læreren skal forsvare et bestemt syn slik at det fremstår som et et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen. Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap. apologetisk bidrag. Poenget er at læreren bør formidle et syn på forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap som er sakssvarende i lys av de faktiske hovedstrømninger og nyanser i den vitenskapelige debatten. På den bakgrunn vil jeg formulere avhandlingens hovedproblemstilling slik: På hvilken måte kan John Polkinghornes forståelse av teologiens forhold til naturvitenskap bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen? Denne problemstillingen reiser naturlig nok en rekke delspørsmål og metodiske utfordringer. Det er i første omgang et behov for å avklare på hvilken måte Polkinghorne tilrettelegger forholdet mellom teologi og naturvitenskap. Sagt med andre ord: en vesentlig del av arbeidet blir å få svar på hvorfor han mener teologi står i et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen. Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap.

Uppsatsen hade som övergripande syfte att utifrån kvalitativa intervjustudier undersöka om muslimska och kristna kvinnor var feminister och använde sig av feministiska strategier. Uppsatsen sammanfattade i stora drag under rubriken tidigare forskning vad feministiska strategier är och hur de kunde tillämpas inom islam och kristendom, men ger också bakgrund och förståelse för ämnet ur ett religionshistoriskt perspektiv. Studien visade att de religiösa kvinnorna inte medvetet kallade sig feminister, men hade jämlikhet som en självklar grundsyn. Feministiska perspektiv på teologi och religion behövdes då den traditionella religiösa historiesynen och religiösa erfarenheten, kulturen, är manligt beskriven och behöver utmanas inom kristendom och islam. Detta kunde göras genom att medvetet tillämpa feministiska strategier och tolkningsmetoder. Feministiska strategier användes av vissa av de intervjuade kvinnorna, dock behövde de bli medvetna om att det var just feministiska strategier och tolkningsmetoder som de använde.

<p>Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats.</p><p>För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen.</p><p>Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans.</p> / <p>Contemporary surveys have shown that people in Sweden often assume a negative attitude towards Islam. The purpose of this study is to investigate the conceptions and attitudes stu-dents assume towards Islam before they study religions in Swedish schools and to what extent their attitudes are changing after the religious education.</p><p>Two groups of students at Upper Secondary School were given questionnaires with state-ments and questions about Islam before and after they pursued studies about the religion.</p><p>The result of the study displays that the number of students who stated they had a positive attitude towards Islam increased from 13 to 17 percentages after they pursued knowledge about the religion and the students’ view of Islam became generally more positive after their studies. The study thus indicates that religious education at Upper Secondary School has a significant role to change students’ negative attitudes and conceptions of religions. In exten-sion, these conceptual changes will, in line with the national curriculum, create understanding and tolerance towards religions in a multi-religious society.</p>

<p>Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.</p><p>Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.</p><p>Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen.</p> / <p>Islam is one of the religions in the world and has millions of followers around the world. However, it has been argued that Islam rarely gets portrayed impartially in for example mass media and education. The objective of this essay is to understand how Swedish Muslim high school students experience the presentation of Islam in religious education. Empirical data have been collected by means of analysis of textbooks, focus group interview and one- to- one in-depth interviews. Principal findings of the study suggest that Swedish Muslim high school students consider that, in general, Islam gets portrayed fairly in religious education. However, the shortcomings pointed out by the students included in the study of religious education, in terms of how Islam is portrayed, are ethnocentricity as well as marginalisation and dissociation.</p>

Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats. För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen. Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans. / Contemporary surveys have shown that people in Sweden often assume a negative attitude towards Islam. The purpose of this study is to investigate the conceptions and attitudes stu-dents assume towards Islam before they study religions in Swedish schools and to what extent their attitudes are changing after the religious education. Two groups of students at Upper Secondary School were given questionnaires with state-ments and questions about Islam before and after they pursued studies about the religion. The result of the study displays that the number of students who stated they had a positive attitude towards Islam increased from 13 to 17 percentages after they pursued knowledge about the religion and the students’ view of Islam became generally more positive after their studies. The study thus indicates that religious education at Upper Secondary School has a significant role to change students’ negative attitudes and conceptions of religions. In exten-sion, these conceptual changes will, in line with the national curriculum, create understanding and tolerance towards religions in a multi-religious society.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt. Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser. Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen. / Islam is one of the religions in the world and has millions of followers around the world. However, it has been argued that Islam rarely gets portrayed impartially in for example mass media and education. The objective of this essay is to understand how Swedish Muslim high school students experience the presentation of Islam in religious education. Empirical data have been collected by means of analysis of textbooks, focus group interview and one- to- one in-depth interviews. Principal findings of the study suggest that Swedish Muslim high school students consider that, in general, Islam gets portrayed fairly in religious education. However, the shortcomings pointed out by the students included in the study of religious education, in terms of how Islam is portrayed, are ethnocentricity as well as marginalisation and dissociation.

<p>Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner.</p><p>Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet.</p><p>Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.</p>

Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner. Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet. Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar.

No description available.