Uppsatsen hade som övergripande syfte att utifrån kvalitativa intervjustudier undersöka om muslimska och kristna kvinnor var feminister och använde sig av feministiska strategier. Uppsatsen sammanfattade i stora drag under rubriken tidigare forskning vad feministiska strategier är och hur de kunde tillämpas inom islam och kristendom, men ger också bakgrund och förståelse för ämnet ur ett religionshistoriskt perspektiv. Studien visade att de religiösa kvinnorna inte medvetet kallade sig feminister, men hade jämlikhet som en självklar grundsyn. Feministiska perspektiv på teologi och religion behövdes då den traditionella religiösa historiesynen och religiösa erfarenheten, kulturen, är manligt beskriven och behöver utmanas inom kristendom och islam. Detta kunde göras genom att medvetet tillämpa feministiska strategier och tolkningsmetoder. Feministiska strategier användes av vissa av de intervjuade kvinnorna, dock behövde de bli medvetna om att det var just feministiska strategier och tolkningsmetoder som de använde.