<p>Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner.</p><p>Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet.</p><p>Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.</p>

Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner. Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet. Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.