Den esoteriska teosofin har fått betydelse för det moderna sekulariserade samhället  framför allt genom New Age-rörelsen under 1900-talets senare del och den gav redan under seklets första årtionden upphov till nya andliga rörelser i Europa och  USA. Man har ofta glömt dess förankring i det sena 1800-talet. Teosofin, kunskapen eller visheten om Gud, har visserligen en betydligt äldre historia men den rörelse som skapades i Amerika på 1870-talet av Helena Blavatsky och hennes sympatisörer kom att överleva och kom att mer än hundra år senare vara aktuell i den moderna andliga rörelse vi kallar New Age. Det Teosofiska Samfundet, bildat i USA 1875, gav även upphov till flera vitala sidogrenar som till exempel Antroposofiska Sällskapet, Temple of the People, the Arcane School, the ” I AM” Religious Activity, the Church Universal and Triumphant och Liberala Katolska kyrkan vilka idag fortfarande bedriver aktiv verksamhet. De böcker och tidskrifter som 1800-talets esoteriska teosofer gav ut var ingen lättfattlig eller enkel litteratur och lästes företrädesvis av människor med den tidens bildning. De utgjorde en begränsad grupp och strävade inte efter att bli en folkrörelse. Varför blev då den esoteriska teosofin en rörelse som spred sig över Europa, USA  och de dåvarande engelska kolonierna Indien och Australien?  På vad sätt har Teosofiska Samfundet påverkat New Age? Detta är de två frågeställningar uppsatsen skall försöka belysa. Framställningen har begränsats till utvecklingen av den teosofi som spreds av Teosofiska Samfundet och jag ha avstått från att närmare belysa i vilken mån de sidogrenar som uppstod kom att påverka dagens samhälle. En sådan riktning var till exempel  den  antroposofiska  rörelsen som tidigt bröt sig ur Teosofiska Samfundet och som vuxit sig mycket stark, och det finns också andra grenar  som omtalas i texten men som inte närmare studerats.  En annan begränsning är att studien av den teosofi som utgick från Helena Blavatsky omfattar tiden från 1875 och fram till omkring 1929 och jag har således inte studerat den inverkan teosoferna senare fick i Indien och dess självständighetsrörelse och inte heller berört  Teosofiska Samfundets teosofiska riktning  i dagens samhälle. I New Age-rörelsen har jag främst valt ut några riktningar som har nära anknytning till den esoteriska  teosofin men avstått från att närmare studera  andra som till exempel  tarotkort, kristaller och stenar, astrologi, healing och dess olika riktningar, paganism och shamanism. New Age-rörelsens syn på världsbild och gudsbild, occultism och spiritism, reinkarnation och UFO har drag som man återfinner i den teosofiska rörelse som uppstod i slutet av 1800-talet.