A partir d’une analyse du défaut des banques et de la régulation au travers des notations de crédits (et des agences de notation), des modèles portant sur les CDS, de Bâle III et du capital insurance, nous trouvons que les spécificités des CDS en font un bon candidat pour prévoir (et idéalement empêcher) les défauts potentiels des banques. En effet, grâce aux propriétés (financières et économiques) des CDS, ainsi qu’aux résultats d’études empiriques, nous montrons qu’ils reflètent correctement le comportement des risques des banques et qu’ils ont capté les changements informationnels plus rapidement que les notations de crédits qui sont restées relativement constantes durant 2007 et 2008.Ainsi, en utilisant un déclencheur ad hoc basé sur les CDS et l’action appropriée si le déclencheur venait à s’activer, nous pourrions empêcher le défaut d’une banque. Et la compréhension du mécanisme afférent au capital contingent est d’un grand intérêt pour atteindre cet objectif qui optimise le monitoring mis en oeuvre par les banques et les régulateurs. / Based on an analysis of the default of the banks and regulation through credit ratings (and rating agencies), CDS models, Basel III, bail-In and capital insurance, we find that the characteristics of CDS make them a good candidate to forecast (and ideally prevent) the potential defaults of the banks. Indeed, thanks to the economics of CDS and results of empirical studies, we show that they are a good proxy of bank risks and that they did capture information changes more quickly than the credit ratings which remained relatively constant during 2007 and 2008.So, using a specific trigger based on CDS and the appropriate action, should the trigger be activated, we could prevent the default of a bank. And the understanding of contingent capital mechanism is of great interest to reach this objective which optimizes the monitoring implemented by banks as well as regulators.

Syfte: Att påvisa eventuella förändringar på svenska bankaktiebolags förväntade kreditförluster, kärnprimärkapitalrelation samt utlåning till allmänheten under inledningen av Covid-19-pandemin, för att belysa den praktiska tillämpningen av IFRS 9 under en period av ekonomisk kris. Metod: Denna studie applicerar en kvantitativ forskningsstrategi där tre hypoteser deduceras utifrån tidigare forskning. Vidare används en longitudinell design där empiri inhämtas manuellt från svenska bankaktiebolags finansiella rapporter. Parade t-test används för att undersöka statistisk signifikans mellan slutet av räkenskapsåret 2019 och första halvåret 2020.  Resultat & slutsats: Resultaten visar en ökning av både förväntade kreditförluster och utlåning till allmänheten under Covid-19-pandemins inledning där resultaten är av statistisk signifikans. Vidare visar kärnprimärkapitalrelationen ingen signifikant ökning eller minskning under inledningen av Covid-19-pandemin. Slutsatsen är att IFRS 9 till synes har påverkats av interventioner från internationella myndigheter varför konklusionerna gällande den första ekonomiska krisen sedan införandet av IFRS 9 inte kan projiceras autonomt.  Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag består av att belysa det implicerade utfallet av IFRS 9 under den första ekonomiska krisen sedan införandet av redovisningsstandarden. Det teoretiska bidraget sträcker sig också till att applicera Intressent- och Legitimitetsteorin på svenska bankaktiebolag med avstamp i tillfredsställandet av deras huvudintressenter samt legitimering gentemot samhället. Det främsta praktiska bidraget riktar sig gentemot samhället i stort där bankerna innehar en central ställning. Även IASB, EBA och andra redovisningsreglerare och -granskare torde vara intresserade av resultaten för att komparera dessa mot avsedda intentioner.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan bedrivas på andra banker inom EU samt kring Covid-19-pandemins senare skeden och dess efterdyningar. Även de potentiella procykliska effekterna av bankernas förhöjda nivå av förväntade kreditförluster kan studeras för att utforska dess inverkan. / Aim: To exhibit any changes on Swedish banking limited companies' expected credit losses, Common Equity Tier 1 capital ratio and lending to the public sector in the beginning of the Covid-19 pandemic, to illustrate the practical application of IFRS 9 during a period of economic crisis.  Method: The study applies a quantitative research strategy where three hypotheses are deducted based on previous research. Furthermore, a longitudinal design is used where empirical data is obtained manually from Swedish banking limited companies’ financial reports. Paired t-tests are used to examine statistical significance between the end of the fiscal year 2019 and the first half of 2020. Result & Conclusion: The results show an increase in both expected credit losses and lending to the public during the start of the Covid-19 pandemic, where the results are statistically significant. Furthermore, the Common Equity Tier 1 capital ratio does not show a significant increase or decrease during the start of the Covid-19 pandemic. The conclusion is that IFRS 9 likely has been affected by interventions from international authorities, which is why the implications regarding the first economic crisis since the introduction of IFRS 9 cannot be projected autonomously.  Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution consists of highlighting the implied outcome of IFRS 9 during the first economic crisis since the introduction of the accounting standard. The theoretical contribution also extends to applying the Stakeholder and Legitimacy Theory on Swedish banking limited companies based on the satisfaction of their main stakeholders as well as legitimation towards society. The main practical contribution is directed towards the society in a wider perspective, where the banks hold a central position. The IASB, EBA and other accounting regulators and supervisors should also be interested in the results to compare these with its intentions. Suggestions for future research: Further research can be conducted on other banks within the EU as well as on the later stages of the Covid-19 pandemic and its aftermath. The potential procyclical effects of the banks’ increased level of expected credit losses can also be studied to explore its impact.