<p>Tvåvägshandel dominerar handeln för marknadsekonomier. Uppsatsen undersöker om två-vägshandeln för EU:s transitionsekonomier har ökat under de senaste åren, till följd av att dessa länder borde kommit ytterligare en bit på väg mot att bli marknadsekonomier. Upp-satsen använder en modell med landspecifika förklaringsfaktorer till tvåvägshandeln mellan Sverige och EU:s transitionsekonomier för fyra industrisektorer. I modellen inkluderas också andra transitionsekonomier samt marknadsekonomier i Europa. Förklaringsfaktorer-na är skillnad i inkomst/capita samt landstorlek, avstånd, medlemskap i en tullunion och gemensam kultur.</p><p>Beräkningarna av andelen tvåvägshandel visar att denna generellt har ökat mellan perioder-na 1995-2000 och 2001-2006 för EU:s transitionsekonomier. Länder som Estland och Po-len kommer till och med upp i samma nivåer som vissa marknadsekonomier. Även BNP/capita har ökat för dessa länder, men de ligger fortfarande långt efter marknadseko-nomierna. Tvåvägshandeln är störst för EU:s transitionsekonomier inom sektorn diverse färdiga varor (varugrupp SITC 8) och minst inom sektorn produkter av kemiska och när-stående industrier (varugrupp SITC 5). Därmed kan konstateras att EU:s transitionseko-nomier kommit längst i utveckling när det gäller varugruppen SITC 8 och tvärtom gällande varugruppen SITC 5. En särskild analys av sambandet mellan tvåvägshandeln och BNP/capita visar att sambandet är störst just för varugrupp SITC 5 och minst för varu-grupp SITC 8. Dessutom minskar sambandet för alla fyra industrisektorerna mellan de båda perioderna. Tvåvägshandeln har relativt sett ökat mer än BNP/capita, och det finns därmed fler förklaringar till tvåvägshandeln än bara utveckling av inkomstnivå. Övriga fem variabler i modellen är inte heller genomgående signifikanta och det finns således fler för-klaringsfaktorer till tvåvägshandeln än de som ingår i modellen. Utländska investeringar är ett sådant exempel. Precis som för sambandet mellan tvåvägshandeln och BNP/capita blir även modellens regressionsresultat genomgående sämre under den andra perioden, samt att resultaten blir bäst för SITC 5 i båda perioderna, och sämst för SITC 8. Genom en analys av de relativa avvikelserna kan konstateras att modellen bäst förklarar marknadsekonomi-ernas tvåvägshandel, sedan EU:s transitionsekonomiers och sist övriga transitionsekonomi-ers tvåvägshandel. Förslag till fortsatta studier är att införa industrispecifika egenskaper i modellen, att inkludera fler länder och att exkludera några länder som bidrog till att försäm-ra resultaten. Dessutom kan en analys av tvåvägshandeln för varugrupperna på en mer de-taljerad nivå inkluderas för att ytterligare förklara andelen tvåvägshandel på ensiffrig nivå.</p>

Tvåvägshandel dominerar handeln för marknadsekonomier. Uppsatsen undersöker om två-vägshandeln för EU:s transitionsekonomier har ökat under de senaste åren, till följd av att dessa länder borde kommit ytterligare en bit på väg mot att bli marknadsekonomier. Upp-satsen använder en modell med landspecifika förklaringsfaktorer till tvåvägshandeln mellan Sverige och EU:s transitionsekonomier för fyra industrisektorer. I modellen inkluderas också andra transitionsekonomier samt marknadsekonomier i Europa. Förklaringsfaktorer-na är skillnad i inkomst/capita samt landstorlek, avstånd, medlemskap i en tullunion och gemensam kultur. Beräkningarna av andelen tvåvägshandel visar att denna generellt har ökat mellan perioder-na 1995-2000 och 2001-2006 för EU:s transitionsekonomier. Länder som Estland och Po-len kommer till och med upp i samma nivåer som vissa marknadsekonomier. Även BNP/capita har ökat för dessa länder, men de ligger fortfarande långt efter marknadseko-nomierna. Tvåvägshandeln är störst för EU:s transitionsekonomier inom sektorn diverse färdiga varor (varugrupp SITC 8) och minst inom sektorn produkter av kemiska och när-stående industrier (varugrupp SITC 5). Därmed kan konstateras att EU:s transitionseko-nomier kommit längst i utveckling när det gäller varugruppen SITC 8 och tvärtom gällande varugruppen SITC 5. En särskild analys av sambandet mellan tvåvägshandeln och BNP/capita visar att sambandet är störst just för varugrupp SITC 5 och minst för varu-grupp SITC 8. Dessutom minskar sambandet för alla fyra industrisektorerna mellan de båda perioderna. Tvåvägshandeln har relativt sett ökat mer än BNP/capita, och det finns därmed fler förklaringar till tvåvägshandeln än bara utveckling av inkomstnivå. Övriga fem variabler i modellen är inte heller genomgående signifikanta och det finns således fler för-klaringsfaktorer till tvåvägshandeln än de som ingår i modellen. Utländska investeringar är ett sådant exempel. Precis som för sambandet mellan tvåvägshandeln och BNP/capita blir även modellens regressionsresultat genomgående sämre under den andra perioden, samt att resultaten blir bäst för SITC 5 i båda perioderna, och sämst för SITC 8. Genom en analys av de relativa avvikelserna kan konstateras att modellen bäst förklarar marknadsekonomi-ernas tvåvägshandel, sedan EU:s transitionsekonomiers och sist övriga transitionsekonomi-ers tvåvägshandel. Förslag till fortsatta studier är att införa industrispecifika egenskaper i modellen, att inkludera fler länder och att exkludera några länder som bidrog till att försäm-ra resultaten. Dessutom kan en analys av tvåvägshandeln för varugrupperna på en mer de-taljerad nivå inkluderas för att ytterligare förklara andelen tvåvägshandel på ensiffrig nivå.

The main purpose of this essay is to investigate if Latvia´s pattern of trade has become more similar to the mature market economies, after Latvia´s independence 1991. Today, the intra-industry trade (IIT) dominates the trade of mature market economies. One of the pioneers of intra-industrial trade is Paul Krugman, who was the first to emphasize the importance "of scale and consumers' desire for variety" in explaining the basis for modern commerce. Customers get more variety and usually cheaper goods when the market gets bigger. I mainly use the modern trade theories to explain the trade pattern in Latvia. To measure how Latvia has developed its intra-industry trade, and thereby is approaching the mature market economies´ trade pattern, I use the Grubel-Lloyd index (GL-index). I can by my calculation of a weighted average of the GL-index, note that the share of IIT both has decreased and increased during the investigated years 1993 to 2004. The reduction took place during the 90s and the increase took place during the 2000s. I also use Balassa Index (BI) to calculate the “comparative advantage” for a number of Latvia's major export products. My calculations show that Latvia's main comparative advantage lies in semi-precious and basic metals. A comparison of the export flows from Latvia to Russia and to the EU15 from 1993 to 2004 shows two distinct trading changes. First, the trade has shifted primarily from Russia to EU countries. Second, many important export goods to Russia, (such as vehicles, machinery, electrical equipment and chemical products) have reduced its share of the total export. Instead we see a concentration to fewer export goods. Wood-, textile industry is the major export to the EU15. I note in the analysis, that the Foreign Direct Investment (FDI) is large in these areas. It seems to be a connection between the FDI to Latvia and the concentration of trade. In the conclusion of the essay I note that there are a trend that shows that Latvia is coming nearer the western modern economies’.